Debatt

Samhället vet inte vem som äger våra skolor

S: Grundproblemet är att skolan har gjorts till en marknad

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Aftonbladets granskning visar tyvärr att samhället varken har kunskap eller kontroll över vilka intressen som äger och har inflytande över landets skolor. Och tyvärr fortsätter högerkonservativa partier hålla friskolekoncernerna bakom ryggen och försvarar deras vinstjakt, skriver Gunilla Svantorp.

Aftonbladets granskning visar tyvärr att samhället varken har kunskap eller kontroll över vilka intressen som äger och har inflytande över landets skolor. Och tyvärr fortsätter högerkonservativa partier hålla friskolekoncernerna bakom ryggen och försvarar deras vinstjakt, skriver Gunilla Svantorp.

DEBATT

DEBATT. Efter åtta månaders fruktlös jakt vet Skolinspektionen fortfarande inte vem som äger Engelska skolan, det visar en omfattande granskning från Aftonbladet.

Bland de ägare som Skolinspektionen lyckats identifiera återfinns bland annat en mexikansk naturgashöjdare, en brittisk fondförvaltare och en direktör i Luxemburg som gjort pengar på biltvättar och smörjmedel.

Svensk skola är big business för internationella kapitalister.

Att ägarintressen till en offentligt finansierad skolverksamhet med 28 000 elever är okänd är djupt problematiskt.

För internationella kapitalintressen finns det såklart skäl att förlägga ägandet utomlands: Det minskar möjligheterna för samhället att följa upp, granska och kontrollera samtidigt som man kan välja en hemvist med låga skatter.

Svensk skola är världsunik med att lämna ett så fritt spelrum för vinstjakt.

Sverige har sedan början av 90-talet ett extremt marknadiserat skolsystem där praktiskt taget vem som helst som uppnår kraven för tillstånd får bedriva skola, vare sig syftet egentligen är vinstjakt eller något annat som inte har med skolverksamhet att göra.

Friskolor tillåts konstruera egna kösystem och samhället har litet inflytande över var de etablerar sig, vilket skapar goda möjligheter att sortera ut elever och få skolpeng.

Eftersom vinstbegränsning också saknas har den svenska skolmarknaden blivit en lukrativ investering för internationella kapitalintressen.

Men svensk skola är inte bara unik i sin marknadisering utan också i att samhället och medborgarna har dålig insyn.

Offentlighetsprincipen är en urgammal och central del i den svenska demokratin och rättsordningen, men den gäller inte fristående skolor. Där har vi inte samma insyn som i kommunala skolor. Skolan är något av det viktigaste vi har i svensk välfärd. Alla skolor ska vara bra skolor och alla barn förtjänar en trygg skolgång med fokus på kunskap.

För oss Socialdemokrater är det självklart att svenska folket ska ha rätt och möjlighet att ta del av information om hur våra skattepengar används, vare sig det handlar om kommunala skolor eller friskolor.

Aftonbladets granskning visar tyvärr att samhället varken har kunskap eller kontroll över vilka intressen som äger och har inflytande över landets skolor. Journalistens sökande efter ägarna visar sig dessutom lika fruktlös.

Medan en del ägare förblir okända säger sig andra inte veta något om de andra ägarna. En av de största ägarna vägrar helt enkelt att svara på frågor, vilket i sig både är orimligt och oansvarigt.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen förstärkte 2019 ägar- och ledningsprövningen, vilket har ökat kontrollen av ägare. Ytterligare förslag är på gång för att Skolinspektionen snabbare ska kunna stänga skolor med allvarliga missförhållanden med avsikten att nya tuffare regler införs 2022.

Det är bra och kommer göra skillnad, men förmodligen kommer det inte räcka. På en skolmarknad där friskolekoncerner har fler rättigheter men färre skyldigheter kommer skolinspektionen alltid jobba i uppförsbacke.

Det är bra att uppslutningen är stark bakom regeringens åtstramningar av ägar- och ledningsprövningen, men tyvärr fortsätter högerkonservativa partier hålla friskolekoncernerna bakom ryggen och försvarar deras vinstjakt.

Man gör allt för att bevara koncernernas privilegier att utforma orättvisa köer och skolpengssystemet som år efter år överkompenserar friskolor för kostnader de inte ens har.

I stället för att kräva större öppenhet från de okända ägarna menade Moderaternas Kristina Axén Olin i Aftonbladet att problemet kunde lösas med några extra miljoner till skolinspektionen så att de kan göra mer kontroller.

Det är uppenbart att Kristina Axen Olin inte förstår grundproblemet – att skolan har gjorts till en marknad. Gärna fler sheriffer, men tyvärr vägrar Moderaterna inse att marknadiseringen bidragit till att göra svensk skola till en vilda västern för vinstjakt. Våra barn förtjänar bättre.


Gunilla Svantorp, ordförande för utbildningsutskottet (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Den nya skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Lyssna på föräldrarna – att bussa elever är fel

ÄMNEN I ARTIKELN

Den nya skolan

Skola & utbildning

Skolinspektionen

Moderaterna

Kristina Axén Olin