Låt inte män som begår sexbrott styra samtalet

Debattörerna: Att skylla sexköp på att du mår dåligt håller inte, Paolo Roberto

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-05-18 | Publicerad 2020-05-15

Att förklara sitt sexköp med att man har ”hål i själen”, att det är ett ”beroende” eller beror på ”trauma från tidigt i livet” är ett sätt att skjuta ifrån sig ansvaret, skriver Gabriella Kärnekull Wolfe, Ida Östensson och Johan Pettersson.

DEBATT. Tidigare i dag rapporterades om att Paolo Roberto, tv-stjärna och välkänd entreprenör, har gripits för köp av sexuell tjänst under torsdagskvällen. På sin instagram hänvisar Paolo till att han har ”hål i sin själ”.

Det är inte första gången män skyller sina sexuella övergrepp på dåligt mående snarare än skitig kvinnosyn. Det är dags att sexualbrottsförövare tar ansvar för sitt beteende.

I en intervju med Sveriges Radio från februari i år vittnade en annan sexköpare om att han var beroende av att köpa sex. ”Anders” som han kallades kunde inte svara på vad det var han var beroende av: ”Sex kunde jag ju få ändå så det kan ju inte ha varit det i alla fall”. Mannen sökte hjälp först när sexköpen ledde till att han förlorade flickvän, boende och jobb.

I april publicerade Göteborgs-Posten en intervju med personal från KAST, en mottagning för köpare av sexuella tjänster. Personalen menade att den röda tråden är att sexköparna har med sig ett trauma från tidigt i livet och att så många som en fjärdedel blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Att förklara ens sexköp med att man har ”hål i själen”, att det är ett “beroende” eller beror på ”trauma från tidigt i livet” är ett sätt att skjuta ifrån sig ansvaret, som om det var en osynlig kraft som gjorde att man köpte sex och inte ens egna, medvetna val.

Paolo Roberto köpte sex av en kvinna från ett av Europas fattigaste länder. I en intervju med TV4 framgår att han förstår att hon varit dittvingad. ”Anders” säger i intervjun med Sveriges Radio att han inte trodde att de han köpte sex av gjorde det frivilligt och att han visste att de inte skulle ha sex med honom om det inte vore för betalningen.

Trots det slutade ingen av dem att köpa sex förrän det gick ut över deras egna liv.

Innan dess var det visserligen så att deras sexköp eventuellt bidrog till människohandel och en del av en kvinnas trauma, men båda två vittnar om att det var först när deras eget arbete, familj och vardag påverkades som de tyckte att det var värt att försöka sluta.

Det är nästan som om det inte alls var ett ”beroende” eller ”hål i själen” som ledde till att de köpte sex, utan deras egon, och när det påverkades var det plötsligt inte värt det längre.

Faktum är att det är vanligt att ha trauman från tidigt i livet, må dåligt eller ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Men en väldigt stor del av befolkningen använder sig i stort sett aldrig av sexköp för att hantera detta, nämligen den kvinnliga halvan.

Skillnaden är inte att de varit med om färre trauman eller har mindre sexlust, utan att de inte har växt upp med att se det andra könet som objekt och sex som deras rättighet. 

Paolo har tidigare avfärdat diskussionen om destruktiv maskulinitet som en fråga för “mjukismän” och “velourmän”. Han har menat att män som begår övergrepp har andra problem – att det inte är kopplat till kvinnosyn, ojämställdhet eller machonormer.

Paolo förklarar själv sitt sexköp som ett självskadebeteende. Men att köpa sex är inte att skada sig själv. Det är att skada en annan människa.

Det är inte heller Paolo som ska läka sitt hål i hjärtat – det är den människohandlade kvinnan som ska få vård, stöd och hjälp att läka det hål som Paolo och andra män skapat.

Det är inte han och andra gärningsmän som ska få tala ut i media – det är kvinnorna som utsatts för hans och andra mäns övergrepp. Och slutligen är Paolo den sista som ska få sympatier – det är hans offer. 

För att inte hamna i fällan att män ska få gråta ut i media, få styra problemformuleringen och än en gång få sympatier för det våld de begått uppmanar vi media att ta ansvar för vilka röster och berättelser de lyfter fram i svallvågorna av detta brott. 

Vi ser fram emot att se Paolo utredas för oaktsam våldtäkt med tanke på hans erkännande i TV4 i dag: ”Du köper en annan kvinnas kropp, säkert någon som är dittvingad. Hon är ju inte där för att det är jättetrevligt”.

Det Paolo borde göra nu är det som alla förövare borde göra: hållas ansvarig för sina kriminella handlingar. Men förutom det hoppas vi att Paolo en gång för alla förstår vikten av att män – alla män – måste börja med sig själva och rannsakar sina egna värderingar. Machomannen är inte vägen framåt.


Gabriella Kärnekull Wolfe, Inte din Hora
Ida Östensson, Child10
Johan Pettersson, Make Equal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar här