Debatt

Det fria skolvalet finns inte utan våra friskolor

Debattörerna: 87 000 elever förlorar sin grundskola om skolpengen sänks och vinstförbud införs

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

En klar majoritet av allmänheten, 63 procent, vill att det ska finnas alternativ till den kommunala skolan. För att detta ska gå krävs att det finns ett utbud. Detta kan i sin tur endast åstadkommas genom förekomsten av friskolor, skriver Friskolornas riksförbund och Almega.
En klar majoritet av allmänheten, 63 procent, vill att det ska finnas alternativ till den kommunala skolan. För att detta ska gå krävs att det finns ett utbud. Detta kan i sin tur endast åstadkommas genom förekomsten av friskolor, skriver Friskolornas riksförbund och Almega.

DEBATT

DEBATT. Möjligheten att kunna välja skola är viktig. En klar majoritet av allmänheten, 63 procent, vill att det ska finnas alternativ till den kommunala skolan visar en färsk undersökning gjord av Axiom Insight.

Bland föräldrar med barn i skolåldern är stödet ännu högre. Två av tre ensamstående föräldrar och drygt 72 procent av samboende föräldrar vill kunna välja skola åt sina barn.

För att detta ska gå krävs att det finns ett utbud. Detta kan i sin tur endast åstadkommas genom förekomsten av friskolor. Att valfriheten värderas högt visar sig också i konkret handling. Antalet friskoleelever ökar varje år. I dag går var femte elev i en friskola.

Egentligen är siffrorna ganska självklara. I Sverige har vi under de senaste decennierna vant oss vid att kunna påverka viktiga beslut i vår vardag.

Den tid då politiker styrde allt ifrån postens öppettider och utbudet av tv-kanaler till vilken vård och äldreomsorg vi får är lyckligtvis förbi.

De första stegen mot dagens valfrihet togs av en socialdemokratisk regering i slutet av 1980-talet. De tillsatte även den utredning som kom att lägga grunden för den nu snart 30-åriga friskolereformen.

Inom grundskolan har möjligheterna att välja skola successivt ökat, framförallt under de senaste tio åren. För även om systemet med skolpeng och valfrihet har funnits sedan början av 1990-talet har en stor del av befolkningen i praktiken saknat skolor att välja på.

Nu finns det dock friskolor även i mindre och mellanstora städer – en nydaning av familjernas möjlighet att kunna påverka sin vardag.

Samtidigt är många friskolor i dag djupt oroade. Och det borde även föräldrar och elever som vill kunna välja skola vara. De förslag som kommit från regering och statliga utredningar innehåller dessvärre flera hot mot friskolornas överlevnad.

Bland de som ställer sig bakom förslagen hävdar många att de egentligen är för friskolor. Men förslag som kraftigt sänkt skolpeng – bara för friskolor – eller förbud mot vinstdrivna friskolor, vilket Socialdemokraterna vill, kommer leda till många nedlagda friskolor och ett dramatiskt minskat utbud.

En ny utredning från Almega visar att minst 87 000 grundskoleelever förlorar sin friskola om skolpengen sänks och om vinstförbudet införs.

Det är inte heller bara elever i stora skolkoncerner som har anledning att oroa sig. Såväl byskolor, drivna som ekonomiska föreningar, som den ideella stiftelsen Fryshuset med både gymnasie- och grundskolor har varnat för nedläggningar om förslagen blir verklighet.

Marginalerna är helt enkelt för små för att man ska kunna klara en sänkt skolpeng och samtidigt erbjuda en bra kvalitet på undervisningen.

Att friskolor ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi är också ett krav från Skolinspektionen. Detta är givetvis fullt rimligt. Men då måste också förutsättningarna för att bedriva verksamheten vara rimliga.

Av alla friskoleelever i grund- och gymnasieskolor går 77 procent i skolor drivna som aktiebolag. Att förbjuda dessa skulle få dramatiska konsekvenser, inte minst för landets kommuner som skulle få ta hand om de elever som aktivt valt en annan skola än den kommunala.

Forskningen visar att friskolor bidrar till att även kommunala skolor fokuserar på studiero och kunskapsresultat. Analyser visar också att friskolor har bidragit till att höja de svenska Pisa-resultaten.

För barn som inte trivs i skolan, är utsatta för mobbning eller kanske saknar en fungerande pedagogik riskerar en inskränkning av det fria skolvalet att bli ödesdiger.

I stället för att motarbeta friskolorna, borde familjerna ges fortsatta möjligheter att välja skola – och då inte bara mellan kommunala skolor.

Se till att de populära friskolorna kan växa och därmed erbjuda de elever som redan står i kö en plats i den skola de bedömer att de får bäst undervisning hos.


Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega tjänsteföretagen
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Yrkesprogrammen är på väg att dö bort

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Skola & utbildning

Utbildningspolitik

Almega

Ulla Hamilton

Skolinspektionen

Socialdemokraterna