Regeringen, lyssna inte på SD om vindkraften
Forskare: Annars riskerar ni göra ett historiskt misstag
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-02
DEBATT. Det är bra att regeringen nu godkänt två havsbaserade vindkraftsparker och att energiminister Ebba Busch hoppas att ”slaget om kraftslagen nu är över”.
Samtidigt kan vi inte bortse från att regeringen under det senaste halvåret fattat en rad beslut som ensidigt och kraftigt försvårar för vindkraft:
1. Stoppade planeringsstöd till länsstyrelser. Naturvårdsverket och Energimyndigheten föreslog i nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad att länsstyrelserna skulle identifiera lämpliga landområden för vindkraft.
2. Vill att vindkraft ska betala extra ersättning. Under 2022 stoppade svenska kommuner 73 procent av de aktuella vindkraftverken på land. Det har nu utretts om kommuner ska ersättas om de tillåter vindkraft.
Staten skulle kunna överföra intäkterna från fastighetsskatten från vindkraft till kommunerna (cirka nio miljoner per TWh om året de sju första åren), men den nya regeringen slog fast att det är företagen och inte staten som ska finansiera ersättningen till kommunerna.
3. Stoppade förslag om tidigt beslut om vindkraftsveto. Naturvårdsverket och Energimyndigheten vill ersätta dagens system, där kommunerna under tillståndsprocessen kan dra tillbaka ett tidigare godkännande. En statlig utredning och den förra regeringen föreslog att kommunernas beslut ska tidigareläggas och att tillstyrkanden ska vara bindande.
Riksdagen röstade nej. Förslaget väcktes nyligen på nytt i riksdagen, men avvisades igen av Tidö-partierna.
4. Gör havsbaserad vindkraft dyrare. I energiöverenskommelsen från 2016, som M och KD stod bakom, angavs att ”anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas”. Det ledde till ett ökat intresse för att bygga havsbaserad vindkraft i Sverige, och Svenska kraftnät presenterade i somras sitt arbete för att bygga ut stamnätet i havet.
Men i Tidöavtalet sägs tvärtom: ”Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas.”
5. Slopade uppdrag till Försvarsmakten om samexistens med vindkraft. Den nya regeringen har inte följt upp tidigare uppdrag till Försvarsmakten om samexistens med vindkraft. Tvärtom avvisade regeringen i budgetpropositionen ett tillkännagivande från Försvarsutskottet om samexistens.
Den nya regeringen har således på punkt efter punkt motverkat ny vindkraft, vilket sänt signaler till industrin om att vindkraftens framtid är osäker.
Under senare tid har verkligheten krupit närmare och behovet av mer vindkraft blivit allt tydligare.
På kort sikt: Svenska kraftnät bedömer att elanvändningen ökar redan till 2027 och att Sverige kan få underskott på el.
Basindustriernas energisamarbete SKGS visar att industrins elbehov ökar mycket kraftigt till 2030 och de skriver: ”På kort sikt är det nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden fortsätter.”
På medellång sikt: Energimyndigheten anger i en ny rapport att elbehovet till 2035 kan fördubblas, och vindkraften ”har den största potentialen” för att möta detta behov.
På lång sikt: I Energimyndighetens nya elektrifieringsscenario ökar andelen vindkraft från 17 procent år 2021 till 49 procent av elproduktionen år 2050.
Det ökade elbehovet och näringslivets reaktion verkar ha påverkat regeringen.
Till exempel säger Ebba Busch i Dagens Nyheter: ”Det som är realistiskt som ny kraftproduktion är primärt vindkraft, ja, både land- och havsbaserad, om man tittar fem, tio år framåt”.
Sverigedemokraterna står dock i vägen för Sveriges och näringslivets elbehov då dom inte vill ”ha vindkraft överhuvudtaget” och ”kommer att ta strid” mot den nationella vindkraftsstrategin.
SD fokuserar i stället på att Ringhals 1 ska återstartas och kritiserar regeringens godkännande av de två havsbaserade vindkraftsparkerna.
Lösningen kan finnas i att Tidöavtalet slår fast att ”vindkraft har en viktig plats i energimixen” samt betonar att ”samtliga kraftslag [ska] ha likvärdiga spelregler”.
Detta skulle rimligtvis leda till en kraftigt utbyggd vindkraft, eftersom den har lägst kostnader, och på sikt kan det också leda till ny kärnkraft.
Regeringen måste lägga om sin politik för att slippa gå till historien som den som saboterade elektrifieringen, nyindustrialiseringen och klimatomställningen.
Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers, programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification
Lisa Göransson, docent i energisystem, Chalmers
Anna Krook Riekkola, docent i energiteknik, Luleå tekniska universitet
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet
Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi, Luleå tekniska universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.