Djuren lider utan att hjälpa forskningen
Debattören: Det är dags att ifrågasätta metoderna och resultaten av djurstudier
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-06-17
DEBATT. Trots omfattande djurtestkrav dras i dag 90 procent av alla nya läkemedelskandidater tillbaka efter kliniska studier på människa då de visar sig sakna effekt eller ha för stora säkerhetsrisker som inte upptäckts i djurförsöken.
Genom att ersätta djurförsök med moderna cell- och datorbaserade metoder kan forskning ske snabbare, mer kostnadseffektivt och med högre relevans för människors hälsa. Etiska, vetenskapliga och ekonomiska vinster finns att göra i denna framtidsbransch. Sverige kan ta ledningen, men det gäller att våga satsa.
Inom läkemedelsutveckling och medicinsk forskning växer kritiken mot djurförsök även när djurfria metoder saknas, och detta inte bara av etiska skäl. Studier visar att det ofta är svårt att överföra resultaten från djurstudier till människan – ibland är resultaten missvisande.
Även om forskarna använder det djurslag som är mest likt människan i de avseenden som studeras, och även om forskarna ofta genmodifierar möss för att få bättre djurmodeller, är detta fortfarande ett stort problem, som dock inte fått berättigad uppmärksamhet. Det är också ofta svårt att få samma resultat när djurförsöken upprepas, vilket gör att relevansen av djurstudierna kan ifrågasättas.
Bättre utvärderingar av djurmodellerna skulle kunna leda till att färre djur används i undermåliga studier. Samtidigt skulle sådana utvärderingar kunna leda till ökad kunskap som kan användas även till att utveckla nya, djurfria metoder.
Allt fler forskare anser att tilltron till forskning på djur är för stor. En stor del av forskningen sker med andra metoder som forskning på celler, simuleringsmodeller i dator och klinisk och epidemiologisk forskning där man undersöker hur människor påverkas. Forskare som vill undvika djurförsök kan ofta göra det och ändå komma vidare i sin forskning.
Idéer saknas inte i forskarvärlden; det handlar om resurser och att göra verklighet av det som i dag mest blir fina ord på papper. Det krävs även utbildning och informationsinsatser för att forskarna ska kunna få hjälp att ersätta fler djurförsök där det är möjligt.
Även forskningsfinansiärer behöver utbildas och ta ett ökat ansvar för att se till att fler djurförsök kan ersättas. Att utveckla bättre metoder än djurmodeller för forskning och riskbedömning är viktigt inte bara av djurskyddsskäl, utan i allra högsta grad viktigt för oss människor.
Med rätt strategiska satsningar skulle Sverige kunna bli en ledande nation i denna framtidsbransch men det gäller att våga satsa. Marknaden för cellbaserade tester inom läkemedelsutveckling, säkerhetsbedömning och toxikologi beräknas nå 21,6 miljoner dollar år 2018.
Forska Utan Djurförsök har varit en av finansiärerna bakom GARD, ett nytt, cellbaserat allergitest som utvecklats på Lunds universitet. Under utvärdering har GARD varit 95 % korrekt när det gäller att förutsäga risk för hudallergi jämfört med motsvarande djurtest som ligger på 72 %. Och till skillnad från djurtestmetoderna kommer GARD även att kunna användas för att testa risk för allergiska reaktioner vid inandning av kemikalier.
Länder som lyckas kommersialisera de djurfria forskningsmetoderna har stora ekonomiska vinster att vänta. Möjligheterna för Sverige att, med sin starka forskarkompetens inom området, bli världsledande på djurfria metoder inom läkemedelsutveckling, riskbedömning av kemikalier och forskning om folksjukdomar och åldrandets sjukdomar är stora.
Men våga satsa! Annars riskerar Sverige att stå kvar på perrongen när tåget mot framtidens forskning går.
Carina Franzén