Drama på skolschemat kan rädda liv, Ekström

Tidigare lärarvikarie: Jag ser hur skolan misslyckas – och jag står inte ut längre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-11-09 | Publicerad 2021-11-07

helskärm

DEBATT. ”Du är inte svensk”, hör jag en av eleverna säga till en annan när jag öppnar dörren till klassrummet. ”Jo, jag är svensk” svarar han! ”Nej du är inte svensk!”

Jag avbryter tjafset som har fått flera deltagare nu och ställer en fråga till klassen. Vad är svenskhet? Det blir tyst. Och jag fortsätter: ”Om ni inte vet vad svensk och svenskhet är för någonting, hur kan ni påstå att han inte är svensk? Vi måste hinna med lektionen nu men tänk igenom det. Ni får diskutera detta vid ett senare tillfälle”.

Identitet är bara en av de frågor som barn och ungdomar brottas med. Frågorna får en ytterligare dimension i ett heterogent samhälle. Den fysiska, symboliska eller imaginära gränsdragningen är alltid närvarande i friktioner.

Gränsdragningen skapar en ”vi och dom”-känsla som kan bli en grogrund för många olika svåra problem och konflikter i samhället.

Därför är det ytterst viktigt att ta tag i den genast när den uppstår. Men vem ska göra det? Ska lärare som redan går på knäna av arbetsbelastning behöva ta lektionstid till att reda ut konflikt för att den inte ska fortsätta in i klassrummet?

För att kunna närma sig svåra begrepp och problemkomplex som identitet, självkänsla, människors lika värde, jämställdhet, fördomar, mobbning, makt osv. krävs särskild behörig lärare och särskilda metoder.

• Dramapedagogik handlar om lärande baserat på upplevelse, erfarenhet, gestaltning och reflektion. I ämnet drama arbetar eleven med olika sceniska uttrycksmedel i samspel med varandra.
• Ämnet handlar om att lära sig använda metoder att utveckla människors sociala kompetens och empatiska förmåga. Det kan handla om att med dramapedagogiska metoder i en grupp skapa ett tillåtande arbetsklimat, att stärka de enskilda individernas personligheter, bearbeta konflikter eller att understödja ett demokratiskt förhållningssätt.
• Ämnet drama har inte riktningen mot en publik, utan syftar till att utveckla självinsikt och kunskap om grupprocesser. I ämnet sätts eleven bokstavligen i centrum. I samspel med andra får eleverna tillfälle att formulera, gestalta och kommunicera personliga erfarenheter.
• Ämnet syftar till att via dramapedagogiska övningar och metoder skapa förutsättningar till ökad självförståelse som i sin tur syftar till att öka förståelse för andra.

Ovanstående utdrag är taget från utbildningsreformen GY-07:s kursplan för ämnet drama (Detta är inget färdigt förslag från Skolverket utan en första skiss från programgruppen).

Det ger en klar bild av vad ämnet drama handlar om – en alldeles utmärkt metod för att diskutera och försöka förstå svåra begrepp och förebygga och lösa konflikt och skapa samhörighet och sammanhållning.

Jag har varit vikarierande lärare både kortare och längre perioder sedan 2007 och märkt behovet av ämnet drama och dramalärare i skolan mycket tydligt.

Som professor Betty Jane Wagner uttrycker: Man stannar sällan upp och begrundar vad som sker i vekliga livet, men i dramat skapas utrymme för detta. Det är reflektionen som gör dramatiseringen mödan värd. Om man inte kan utveckla människors reflektionsförmåga kan man lika gärna låta bli att undervisa, för reflektion är det enda som i det långa loppet förändrar något.

Sedan tillkomsten av skolan har skolans uppgift diskuterats. Det är speciellt några stora frågor som diskuterats ständigt.

Vad och hur man ska lära och varför man ska lära just det som valts ut och på just detta sätt.

De här frågorna har sysselsatt både politiker och pedagoger. Vad än man väljer att lära ut är drama/teater – både som eget ämne och integrerat i andra ämnen – ett av de absolut bästa verktygen för in- och utlärning.

Det sägs att graden av välfärden i ett samhälle återspeglas i hur man behandlar sina fångar. Men graden av välfärden i ett samhälle återspeglas i hur man behandlar sina barn och unga också.

Nu står jag inte ut längre och vänder jag mig direkt till Skolverket och Sveriges utbildningsminister Anna Ekström.

Var har förslaget till dramaämnet i skolan tagit vägen? Hur många ungas liv ska förstöras och släckas innan drama införs i skolan?

Phoenix Fataneh Nik-Khakian, filmare, kulturvetare och legitimerad drama-, teater- och medielärare

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.