Gängen ska stoppas – men det får inte kosta
Debattörerna: Vi har tröttnat på politikernas tomma löften om skolsatsningar i förorten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-11-20
DEBATT. Situationen i landets förorter har seglat upp som ett av de hetaste politiska områdena inför valet nästa höst.
De politiska partierna har lite olika förslag på strategier för hur gängkriminaliteten ska minska men en gemensam nämnare tycks vara den betydelse som politiker lägger vid förskolan och skolan.
Vi som jobbar i de verksamheterna vet att politikernas analys stämmer – goda förutsättningar för utbildning innebär bättre möjligheter att stoppa barn och ungdomar från att hamna snett i livet.
Det vi däremot inte är överens med politiker om är i vilken utsträckning sådana förutsättningar finns i dag.
År efter år har vi fått höra om stora satsningar på förskolan och skolan, men ute i barngrupper och klasser har vi inte sett några som helst resultat av sådana satsningar. I stället berättar medarbetarna om en ständigt ökande arbetsbelastning.
Polisen gör vartannat år en lista över särskilt utsatta bostadsområden i landet. Utav 19 sådana områden ligger tre i Botkyrka kommun.
Knappt en procent av landets invånare bor i Botkyrka, men här finns alltså 16 procent av landets särskilt utsatta områden.
Om det vore så att politiker sett förskolan och skolan som ett sätt att bekämpa utanförskap, då skulle resultatet av det avspegla sig på arbetsvillkoren för de anställda i Botkyrkas förskolor och skolor. Men det gör det inte.
När vi studerar statistiken i kommunernas egna databas Kolada ser vi att det inte gjorts några satsningar på förskolan och skolan i Botkyrka.
Jämfört med genomsnittet för kommunerna i Stockholms län har förskolorna och skolorna i Botkyrka kommun både lägre lärartäthet och en lägre andel behöriga lärare och förskollärare.
Vidare är barngrupperna större i Botkyrkas förskolor än i genomsnittskommunen i Stockholms län.
Och arbetsvillkoren i förskolorna och skolorna Botkyrka kommun är inte bara sämre än i kommuner som inte har samma problematik med utsatta områden, skillnaden har rentav ökat de senaste fyra åren.
Orsaken till de allt sämre förutsättningarna hittar vi i Botkyrka kommuns budget för förskola och skola.
I handlingarna till utbildningsnämndens senaste möte beskriver utbildningsförvaltningen de senare årens ekonomiska förutsättningar och det är en mörk bild som ges.
Utbildningsverksamheten i Botkyrka står inför kärvare ekonomiska förutsättningar. Sedan ett par år åläggs förvaltningen att genomföra effektiviseringsåtgärder motsvarande två procent av tilldelad ekonomisk ram.
För 2021 minskades effektiviseringskravet till 1 procent men för förvaltningen kvarstår utmaningen att utveckla verksamhet och strategisk styrning med stramare ekonomiska ramar.
Effektiviseringskrav är ett annat ord för årliga nedskärningar. Först ökar politikerna budgeten så att rektorerna ska kunna betala årliga löneökningar och inflationskostnader men sedan tar de tillbaka en del av ökningen och kallar det för effektiviseringskrav.
Statens coronastöd gör att effektiviseringskravet på förskolan och skolan ser ut att kunna slopas 2022, så kanske klarar verksamheten sig utan ytterligare försämringar nästa år. Men efter det är planen att återgå till årliga nedskärningar med en procent per år.
Omvandlat i tjänster blir det ungefär 40 vuxna som ska bort från förskolan och skolan, varje nytt budgetår.
Att jobba med barn och unga som behöver mycket stöd är roligt men väldigt tufft. Allt för många medarbetare i förskolan och skolan drabbas av arbetsrelaterad ohälsa på grund av för dåliga arbetsvillkor.
Anställda som valt att jobba med de elever som samhället mest av allt behöver skydda från skolmisslyckanden får kompensera för politikers nedskärningar med sin hälsa.
Vi har tröttnat på politiker som står i tv och pratar om hur viktigt utbildning är för att stoppa gängen, men som sedan inte vill betala vad det kostar att rädda barn och unga.
Det borde vara en självklarhet att politiker som i valrörelsen lovar att förskolan och skolan ska bidra till att minska utanförskapet och gängkriminaliteten också håller det löftet när det är dags att klubba igenom budgetar.
Så har det inte varit i Botkyrka och när vi pratar med fackligt engagerade i andra kommuner med liknande – men inte lika stora – bekymmer hör vi samma berättelser därifrån.
Vår uppmaning till väljarna är att börja ställa följdfrågor när de pratar med politiker.
Lovar politiker saker om hur de ska stoppa gängen och minska utanförskapet i förorterna, fråga då omedelbart hur de har tänkt att finansiera sina förslag.
Ännu fler ofinansierade löften kommer bara att leda till en fortsatt negativ utveckling i förorterna och till ännu fler utbrända medarbetare i våra förskolor och skolor.
Mirlinda Quranolli, ordförande Lärarförbundet i Botkyrka
Alexander Lövkvist Trapp, ordförande Kommunal Botkyrka
Marcus Larsson, lärare och budgetgranskare för tankesmedjan Balans
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.