Ukraina-flyktingarna riskerar hamna i limbo
Jurister: EU:s massflyktingdirektiv måste ersättas med ett humant regelverk
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-03
DEBATT. Inom EU diskuteras just nu en aktivering av det så kallade massflyktsdirektivet.
Regeringen och Migrationsverket behöver nu svara på hur man ska agera för att undvika att flyktingar från Ukraina hamnar i ett inhumant ingenmansland i det svenska samhället.
Hundratusentals – kanske snart miljontals – människor ser sig just nu tvungna att fly i och ifrån Ukraina för att komma undan våldet i Rysslands olagliga anfallskrig.
FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar just nu att upp till 7 miljoner snart kan vara på flykt.
EU-kommissionen föreslår därför en aktivering av massflyktsdirektivet med möjligt beslut i dag den 3 mars. Det skulle innebära att flyktingar från Ukraina får tillfälligt skydd i EU-länderna.
Massflyktsdirektivet och de svenska reglerna om tillfälligt skydd är en sorts undantagslagar som är tänkta att skydda EU-länderna från ohållbara påfrestningar i systemen för att pröva asylansökningar.
För de asylsökande innebär reglerna att man får ett snabbt beslut om uppehållstillstånd.
Det kan låta bra men för oss som arbetar med asylrätt är det oroväckande. Diskussionerna som pågår nu väcker frågor som måste få svar.
Det är nämligen en väldigt stor skillnad mellan asyl och tillfälligt skydd. En asylsökande som får asyl får ett uppehållstillstånd, en skyddsstatus som skyddar mot framtida utvisning och tillgång till den svenska välfärden.
En asylsökande som får tillfälligt skydd däremot får just tillfälligt skydd som upphör på ett givet datum – för medborgare i Ukraina sannolikt om tre år. Tillgången till den svenska välfärden är också kraftigt beskuren på ett sätt som kan drabba de mest utsatta.
Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ger rätt att arbeta i Sverige. Det ger däremot inte rätt att folkbokföras i Sverige, tillgång till det normala sociala skyddsnätet eller rätt till samma sjukvård som andra som är bosatta här.
Personer som har utsatts för tortyr har ingen lagstadgad rätt till rehabilitering. Istället är man hänvisad till samma begränsade bistånd och vård som asylsökande får innan de beviljats skydd.
Tillfälligt skydd hindrar inte att man ansöker om asyl och – om asyl beviljas – får samma skydd som andra flyktingar. Men utlänningslagen tillåter Migrationsverket att skjuta upp asylprövningen om det finns ”särskilda skäl” – till exempel om Migrationsverket har många andra ärenden att hantera.
Migrationsverket har inte ens i dag möjlighet att hantera asylärenden inom rimlig tid utan prövningen drar ofta ut på tiden.
Tillfälligt skydd för flyktingar från Ukraina riskerar att skapa en stor grupp krigsflyktingar som lever i limbo i Sverige. De som riskerar att drabbas hårdast av det är de som var mest utsatta från första början.
Att vi överhuvudtaget finner oss i den här situationen manar till eftertanke. Massflyktsdirektivet är 20 år gammalt, men människor har flytt till Europa i stor omfattning ända sedan 2015.
Att vi inte har bättre mekanismer på plats för att garantera tillgången till internationellt skydd är ett underbetyg för EU:s och Sveriges politik.
Regeringen och Migrationsverket måste nu hantera de akuta frågorna om hur flyktingar från Ukraina, och i förlängningen alla människor på flykt, får ett humant mottagande i Sverige.
Sveriges och EU:s politiker behöver ta ansvar för att massflyktsdirektivet ersätts av ett humant och hållbart regelverk.
Joakim Lundqvist, jurist, Folkets Juristbyrå
Silas Aliki, jurist och grundare, Folkets Juristbyrå
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.