Finns inget alternativ till att rädda klimatet

MP: Resurs- och energiförbrukningen måste minska

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-04-27

Aftonbladet viktiga artikelserie "Klimatstriden" inleds med frågan ”Hur långt är vi beredda att gå för att rädda klimatet?”. Det är en orimlig fråga. I stället för att diskutera om vi ska ställa om, måste samtalet handla om hur vi ska genomföra en nödvändig omställning, skriver Pär Holmgren, Amanda Palmstierna och Lorentz Tovatt.

DEBATT. “Runt om i Sverige växer konflikterna i klimatomställningens spår. Minskade utsläpp ställs mot förstörd natur. Hur långt är vi beredda att gå – för att rädda klimatet?”

Så inleds Aftonbladets artikelserie Klimatstriden. Reportagen är intressanta och viktiga, men de inledande raderna ställer en orimlig fråga.

I stället för att diskutera om vi ska ställa om, måste samtalet nu handla om hur vi ska genomföra en nödvändig omställning.

Artikelförfattarna frågar hur långt vi är beredda att gå ”för att rädda klimatet”. Som om det vore för klimatets skull, som om vi hade ett alternativ. Det har vi inte.

Den globala uppvärmningen leder till kollapsade ekosystem och samspelar med matosäkerhet, konflikt och migration. Misslyckande att förhindra klimatförändringarna värderas som en större säkerhetsrisk än exempelvis massförstörelsevapen.

Klimatomställningen handlar om att rädda våra samhällen och varandra, naturen och oss själva. Nu och i framtiden.

De inledande raderna ställer minskade utsläpp mot förstörd natur och ger bilden av att konflikterna växer i klimatomställningens spår. Men i Sverige har natur förstörts och konflikter uppstått långt innan vi började tala om klimatet.

Två av verksamheterna som lyfts i artikelserien, det intensiva skogsbruket och gruvdriften, har varit del av samhället i åtskilliga decennier.

Likaså har platser exploaterats för energiutvinning innan dess att vindkraften, också föremål för granskning, etablerades i sin nuvarande form. Att ge omställningen ensidig skuld för dessa verksamheter blir fel.

Den centrala insikten här är att klimatomställningen även måste omfatta en omställning av de utpekade verksamheterna. Vi får aldrig acceptera att omställningen sker på bekostnad av det vi försöker rädda. 

  • Skogsbruket måste bli mer varierat och varsamt, öka kolinlagringen i både träd och mark, ge råvara för långlivade produkter, skydda den biologiska mångfalden, värna rennäringen och göra skogarna mer motståndskraftiga mot torka, bränder och skadeangrepp.
  • Energiutvinning måste ställas om och användningen minska. Vindkraften är en viktig del i ett förnybart energisystem, och framåt vill vi satsa på den havsbaserade vindkraften. Vi driver även att de kommuner där energin utvinns ska få mer pengar tillbaka.
  • Återvinningen av mineraler och metaller måste öka kraftigt för att minska behovet av jungfrulig råvara. Vi vill ställa ökade krav på att den gruvbrytning som sker i Sverige tar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. På EU-nivå tas just nu rejäla krav på återvinning av mineral fram. Vi gröna driver på både i EU-parlamentet och ministerrådet.

Allt fler partier talar om klimatet, men utan att adressera det faktum att vi bor på en planet med begränsade resurser. En rad aktörer och partier driver på för ökad utvinning av naturresurser och ökad konsumtion, snarare än ökad återanvändning och minskade ekologiska fotavtryck.

Forskningen visar att det krävs något annat. Utsläppen måste minskas genom totalt sett minskad resurs- och energiförbrukning. 

Vår parlamentariska kamp för att vi ska ställa om har tagit oss en bit på vägen, även om motståndet varit och förblir hårt. Nu måste vi börja tala mer brett om hur omställningen ska ske, i vilken takt och utifrån vilka principer.

Miljöpartiet har politiska förslag för en rättvis klimatomställning inom de planetära gränserna. Vi fokuserar på de förändringar av både produktion och konsumtion som forskningen pekar ut som nödvändiga för att undvika klimatkrisens värsta scenarier. Men i den kampen är vi ganska ensamma.

Nu måste frågan ställas till de partier som stretar emot: vad är er lösning för att snabbt minska utsläppen och samtidigt bevara vår natur?


Pär Holmgren, EU-parlamentariker, ledamot EU-parlamentets miljöutskott (MP)
Amanda Palmstierna, talesperson för cirkulär ekonomi och mineralfrågor (MP)
Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.