Borgerligheten har gått skolföretagens ärende

Benjamin Dousa: Friskolor ska inte kunna göra miljarder i vinst utan att leverera kvalitet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-04 | Publicerad 2020-01-29

Det är ett problem att borgerligheten har avfärdat all kritik mot skolmarknaden. Även kritik som har varit såväl befogad som saklig, skriver Benjamin Dousa.

DEBATT. Samma år som jag föddes, 1992, drev den borgerliga regeringen igenom friskolereformen. Den gjorde det möjligt för fler att starta skolor och gav också ökad valfrihet till hundratusentals unga människor. I dag är det lika självklart för elever som föräldrar att få välja skola som det är att få välja bostadsort eller arbetsgivare.

Moderata ungdomsförbundet har alltid försvarat det fria skolvalet och rätten för andra aktörer att få driva skolor. Det kommer vi fortsätta att göra.

I år fyller friskolereformen 28 år. Trots det har inga större korrigeringar av friskolesystemet genomförts sedan dess. Det är anmärkningsvärt då det finns allvarliga problem med reformen som måste adresseras.

Ett problem har dock varit att borgerligheten har avfärdat all kritik mot skolmarknaden som om det vore ett dolt försök att inskränka individens möjlighet att välja skola. Även kritik som har varit såväl befogad som saklig har ignorerats.

Jag menar att många tongivande politiker inom borgerligheten har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt.

Friskolereformen syftade till att öppna upp för fler alternativ inom skolsystemet. Konkurrensen mellan aktörerna skulle enligt marknadslogiken främja skolornas kvalitet. Eftersom föräldrar och elever kunde ”rösta med fötterna” skulle bra skolor premieras och dåliga skolor försvinna.

Det finns dock mycket som tyder på att så inte har blivit fallet. När friskolekoncernerna bara får betalt för antalet elever, och inte för undervisningens kvalitet, har avarter uppstått.

Nu finns därför friskolor som konkurrerar med betygsinflation, gratis körkort, dator, Ipad, restaurangbesök och mindre undervisningstid. Detta var aldrig tanken med friskolereformen från första början.

Muf har tre konkreta reformer som skulle förbättra kvaliteten utan att helt förbjuda friskolor:

  1. Inför resultatbaserad skolpeng. I dag är det väldigt få regioner och kommuner som driver exempelvis kollektivtrafiken i egen regi. Men om företaget som står för driften inte ser till att bussarna går i tid, bemöter resenärerna på ett trevlig sätt, håller rent och snyggt, eller kör på ett miljövänligt sätt, då får företaget mindre pengar. Friskolekoncernerna däremot har inga sådana drivkrafter överhuvudtaget, aktörer som faktiskt sköter sig, fokuserar på utbildningens kvalitet och ser till att barnen lär sig nya saker, får samma ersättning som aktörer som missköter sig.
  2. Förstatliga eller direktupphandla dåliga skolor. Sverige hade aldrig accepterat sjukhus eller vårdcentraler där sjuka människor lämnades utanför utan vård, eller alltför låg kvalitet i hemtjänsten och äldreomsorgen. Men för skolor finns inget lägsta tillåtna golv. Det innebär att en skola kan generera hur stora vinster som helst för ägarna även om eleverna inte lär sig någonting.
  3. Krav på att pedagogiska inriktningar måste vara evidensbaserade. Ett aktuellt exempel är den kommunala Kvibergsskolan i Göteborg. Skolan har sålts in som en ”framtidsskola” och rektorn har avfärdat behovet av katederundervisning och klassrum. Andra exempel är friskolekoncerner som ersatt klassiska, lärarledda, lektioner med elevledda workshops. Det måste vara höga krav för att få starta skolor som finansieras av skattemedel, oavsett om de är privata eller kommunala. Skolinspektionen har i dag i uppgift att göra en tillståndsprövning av de aktörer som vill starta fristående skolor. I en sådan prövning menar jag att skolverksamhetens pedagogiska inriktning måste ha stöd i evidensbaserad forskning.

Jag är den främsta försvararen av frihet och marknadsekonomi, men det är inte rimligt att friskolor kan göra miljarder kronor i vinst på skattebetalarnas bekostnad utan att leverera mycket hög kvalitet.

Det har gått 28 år sedan genomförandet av friskolereformen, och det är hög tid att de styrande politikerna faktiskt tar tag i de problemen som uppstått. Annars finns det risk att den extrema vänsterkanten, som helt vill förbjuda friskolor, ökar i styrka och lyckas begränsa människors valfrihet.


Benjamin Dousa, förbundsordförande Muf


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.