Utfryst – efter att jag talade om hedersvåld
Amineh Kakabaveh: Därför sparkar ledningen i Vänsterpartiet ut mig från riksdagslistan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-11-29
DEBATT. Under onsdagen blev jag informerad om att valberedningen för Vänsterpartiet i Storstockholms riksdagslista beslutat sig för att sparka ut mig från nästa års valsedel. Detta trots att vänner med insyn i processen säger att jag fått åtskilliga nomineringar.
Det kanske stämmer, valberedningen har inte gjort någon offentlig sammanställning av nomineringarna. Varken till mig eller till journalister som frågat har det getts någon motivering till beslutet. I ett brev skriver man att riksdagslistan tagits fram efter intervjuer med partiledningen.
Genom att helt stryka mig från listan visar man nu att man är rädd för att Vänsterpartiets väljare i valet kommer att värdera mitt politiska arbete på ett annat sätt, och markera detta genom personkryss.
I mitt parti finns det en sund skepsis mot att driva kampanjer för sin egen person. Men min politiska gärning har aldrig handlat om att sätta mig själv först, utan om att solidarisera mig med alla som lever under förtryck.
Om någon tvingas till tystnad, så måste vi som kan tala. Så ser solidariteten ut.
Det finns en kritik mot Vänsterpartiet om att vi varit för kollektivistiska och inte gett utrymme den enskilde individen. Men detta är orättvist. Under mitten av 1960-talet skrev CH Hermansson om hur partiet på flera sätt var gammalmodigt till sin struktur och i sitt program. Att förändra och öppna partiet blev en väg framåt.
Jörn Svensson skrev som riksdagsledamot redan i början av 1970-talet om homosexuellas rättigheter. Han följde inte en partilinje, han gick före sitt parti men också den svenska opinionen.
Sommaren 2015 skrev jag om förortens moralpoliser och hur dessa begränsar flickor och kvinnors liv. Efter denna artikel blev jag utfryst av min partiledning, det hette att jag spred falska rykten. I dag har den verklighet som jag beskrev tagits in i regeringens avsiktsförklaring. Flera av de förslag som jag lyft fram i de motioner som mitt parti inte velat ställa sig bakom genomförs nu av andra partier. Jag har velat gå före, men jag har inte varit ensam.
Jag har startat den feministiska och antirasistiska gräsrotsrörelsen Varken hota eller kuvad. Genom denna organisation har jag varit med om kartlägga hedersförtrycket. Varje vecka möter jag ungdomar på skolor för att prata om deras rättigheter och diskutera hedersfrågorna med svenska välfärdsarbetare. Politiker ska inte fastna i Gamla stan, vi måste ut i människors verklighet.
En annan viktig del i mitt politiska arbete handlar om öppenhet och att bygga allianser. I riksdagens tvärpolitiska nätverk har ledamöter från alla partier utom SD samlats för gemensamma seminarier och debatter.
I dessa grundläggande frågor om barns och kvinnors rättigheter måste vi kunna samla oss över partigränserna. Genom bland annat uppropet Bred feministisk plattform har kvinnoförbunden för olika partier samlats. Den äldre feministiska generationens feminister i Grupp 8 har mött dagens förortsfeminister.
I riksdagshuset stannas jag ofta av vänliga ledamöter och statsråd från andra partier, som ger mig uppmuntran och stöd. Det händer att de frågar mig: ”Men vad gör du i Vänsterpartiet?” Då brukar jag berätta om alla mina möten med Vänsterpartistiska föreningar runt om i landet, där jag föreläst om min självbiografi och min tid som peshmerga. På dessa möten har jag alltid känt ett stöd från partiets gräsrötter.
Och för mig står varken mitt sätt att arbeta politiskt eller de frågor jag driver i något motsatsförhållande till Vänsterpartiets ideologi. Tvärtom är det solidariteten och kampen för alla människors värdighet som gör mig till socialist.
Jag vill inte driva någon kampanj för min egen person. Inte trycka upp tröjor med mitt namn på. Det är inte så jag bedriver politik. Men jag vill vara med om att gå före. Min kamp fortsätter. I helgen bestämmer Vänsterpartiets valkonferens om den vill följa medlemmarnas nomineringar och låta mitt politiska arbete också i framtiden ska ske inom ramen för ett riksdagsuppdrag för Vänsterpartiet.
Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot (V) och ordförande VHEK
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.