Ska regeringen svika om hedersvåldet?
Kakabaveh och Avci (L): Lagrådets kritik får inte stoppa straffskärpningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-02-03
DEBATT. Tjugo år har passerat sedan hedersmordet på Fadime Sahindal. I dag lever tiotusentals flickor, pojkar, kvinnor och hbtqi-personer i ofrihet mitt i det svenska samhället.
De övervakas i detalj av familj och släkt. Deras klädval, umgängeskrets och utbildningsval kontrolleras strikt.
Flickor är värst drabbade. Många tvingas in i äktenskap som någon annan bestämt åt dem. Oskuldsmyten är så central att många flickor tvingas till oskuldskontroller för att familjerna ska säkerställa att de är oskulder på bröllopsnatten.
Allt detta sker för att upprätthålla en familjeheder som krockar med vårt sekulära, jämställda och moderna samhälle.
De som trotsar familjehedern och vill leva fria liv löper stora risker. De hotas, utsätts för våld och förnedras. Vissa får till och med betala med sitt liv som Fadime Sahindal fick göra.
Fadimes mod att träda fram i offentlighetens ljus och berätta om det liv hon levde, i skuggan av det fria Sverige, förpliktigar oss att fortsätta kampen mot denna medeltida tradition.
Vi två har i över tjugo år arbetat mot hederskulturen i olika roller. Både inom civilsamhället och i våra politiska roller. Vi har tvingats ta många fighter. Både mot kulturrelativister som i sin rädsla att rasiststämplas duckat för den ofrihet som många lever med i Sverige.
Men också mot islamistiska och högerextrema grupper som i sitt hat mot det fria samhället funnit varandra i frågan om hederskulturen.
För oss är det en självklarhet att sätta individen före kollektivet i en utvecklad rättstatsdemokrati och aldrig vika för patriarkala strukturer som inte bara kränker och begränsar individens frihet, utan strider mot våra grundlagar om alla människors lika värde.
Mycket arbete har gjorts i kampen mot hederskulturen. Få partier förnekar dess existens och omfattning i dag och det finns en bred uppslutning bland partierna att bekämpa förtrycket.
Regeringen har i en proposition föreslagit att ett nytt särskilt brott ska införas i brottsbalkens fjärde kapitel mot hedersförtryck.
Brottet innebär att det blir straffbart att begå brottsliga gärningar som har hedersmotiv. Straffet föreslås vara fängelse i lägst ett år och högst sex år.
Före jul skickade regeringen propositionen till Lagrådet.
Förra veckan meddelade Lagrådet att de inte kan tillstyrka förslaget och hade anmärkningar både på konstruktionen och straffskalan. De menar att minimistraffet som föreslås till ett år är för högt.
Låt oss tala klarspråk om vad det nya lagförslaget betyder för de som år ut och år in tvingats leva med förtrycket. De får upprättelse.
Kanske kommer lagen inte leda till att en våg av unga tjejer vågar bryta sig loss från sina familjer. Men lagen visar tydligt att politiken alltid står på de utsattas sida och att de som förtrycker, förnedrar och kontrollerar en familjemedlem aldrig ska känna sig trygga och tro att de brott de gör sig skyldiga till inte ska bestraffas.
Vi har ägnat mycket kraft åt att debattera och förslå åtgärder för att motverka våld mot kvinnor i nära relationer och vi har stiftat kvinnofridslagar för att samhället aldrig accepterar att kvinnor blir slagna, förnedrade och mördade.
Den kampen har inte heller varit enkel.
På samma sätt måste vi nu ta kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn är bland de grövsta kränkningarna mot mänskliga rättigheter.
Vi kommer inte ge oss i den här kampen. Vi förutsätter att regeringen inte backar från sina egna förslag. Tvärtom måste de inta en ansvarsfull position och lägga fram propositionen till riksdagen som tydligt markerar att hederskulturen inte hör hemma i Sverige år 2022.
Att samhället alltid kommer stå på de utsattas sida och att de som förtrycker, kontrollerar och begränsar familjemedlemmars frihet inte kan gå fria medan offren får sin frihet begränsad.
Amineh Kakabaveh, ordförande för riksdagens tvärpolitiska nätverk mot hedersförtryck och riksdagsledamot
Gulan Avci, vice ordförande riksdagens tvärpolitiska nätverk mot hedersförtryck och riksdagsledamot (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.