Förslaget slår hårt mot våra mindre skolor
Replik från tre friskolor om friskolereformen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-02
REPLIK. Den mest ointressanta frågan i dagens skoldebatt är den om vem som är huvudman för en skola.
Kommunal eller fristående spelar ingen roll för eleverna och deras föräldrar, bra eller dålig skola spelar däremot stor roll. Det finns bra och mindre bra skolor inom båda huvudmannakategorierna.
Den näst mest ointressanta frågan är koncernernas vinster, som om vinsterna eller avskaffandet av dem skulle lösa problemen i den svenska skolan.
De förslag som bland annat Marcus Larsson framhäver från den statliga utredning som nu finns på remiss om ett friskoleavdrag på skolpengen kommer drabba oss små mycket hårt.
Med en genomsnittlig marginal bland friskolor på cirka fem procent skulle en sänkning på cirka 10 procent innebära en katastrof. De flesta småskolor har i princip inga marginaler alls utan går nätt och jämt runt.
Debatten som nu förs är ideologisk till sin karaktär och har ingenting med vetenskap och skolforskning att göra. Det är väl känt vilka de viktigaste framgångsfaktorerna i skolan är och det gäller oavsett vem som driver skolan men fakta biter dessvärre inte på ideologer, de drivs av andra saker.
Lite vet Larsson om hur vår verklighet ser ut, men vi ska tydligen få finnas om vi är små, har annan pedagogik eller räddar en kommunal skola från nedläggning, men vi existerar helt på våra egna meriter eftersom vi inte automatiskt får några elever tilldelade oss.
Debatten borde handla om kvalitet och resultat, om metoder och undervisning, om höga förväntningar på elever och lärare. De flesta av oss mindre friskolor har inte långa köer eller alltid fulla klasser.
I Skolinspektionens undersökningar lyfts friskolorna ofta fram i väsentliga frågor såsom ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning av elever med svårigheter med mera, friskolorna får mycket höga poäng i dessa undersökningar.
I statistiken ingår även de större koncernerna, men nio av tio friskoleaktörer är små med bara en eller två skolenheter.
Vi måste börja tala om de riktiga lösningarna på de problem vi i dag ser i svensk skola och komma bort från den quickfix som en del debattörer ägnar sig åt genom sitt krypskytte mot friskolorna, som om nedläggningar eller försämrade villkor för friskolor skulle lösa resultat- och segregationsproblemen i den svenska skolan.
Anita Westerberg, grundare av Hudikskolan/Hudikgymnasiet
Tomas Harrysson, grundare av Virestads Friskola
Marie-Louise Ek, skolchef Motessoriskolan i Malmö
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.