Orimligt att asylstödet inte höjts sedan 1994
Röda korset: Inflationen drabbar utsatta värst
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-07-13
DEBATT. Den som lever med mycket små ekonomiska marginaler kan tvingas ta till desperata handlingar för att klara sin egen och sina barns försörjning.
Man löper större risk att hamna i exploatering, svartjobb och människohandel.
Och det är väldigt skadligt, inte bara för individerna som drabbas, utan för oss alla, eftersom det riskerar att bidra till ett segregerat och otryggt samhälle snarare än det socialt hållbara samhälle som vi alla, inklusive de flesta politiker, vill uppnå.
Asylsökande i Sverige, och även de som flyr från Ukraina och nu beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, kan ansöka om stöd hos Migrationsverket enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA).
Dagersättningen för en vuxen, ensamstående person som inte bor på Migrationsverkets boende är 71 kronor per dag. För en ensamstående förälder med tre barn mellan fyra och tio år blir summan 178,50 kronor per dag eller ungefär 5400 kronor per månad.
Det ska räcka till mat, kläder, skor, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror, fritidsaktiviteter och sjukvård och medicin för den vuxne.
För den som bor på Migrationsverkets boende där mat ingår är ersättningen betydligt lägre – 24 kronor per dag för ensamstående vuxna och 12 kronor per dag för barn till och med 17 år.
Dagersättningen har inte höjts sedan 1994. Svenska Röda korset har många gånger påpekat att dagersättningen är alldeles för låg.
Nu har dessutom en stor grupp flyktingar från Ukraina kommit till Sverige, som förväntas leva på denna låga nivå under hela den tid som massflyktsdirektivet gäller, vilket kan bli upp till tre år. Det är varken rimligt eller värdigt, och det är enligt vår bedömning inte heller avsikten med lagen.
Dagersättningen ligger långt under riksnormen för försörjningsstöd, som regleras varje år och ligger på drygt 100 kronor per dag för en ensamstående vuxen.
Enligt både svensk lag och EU-direktiv kan ersättning till asylsökande vara lägre än försörjningsstöd för fastboende, eftersom asylsökande väntas ha lägre omkostnader.
Men skillnaden mellan försörjningsstödet och dagersättningen har ökat markant sedan lagen togs fram i början av 1990-talet, och nu är skillnaderna orimliga.
Dessutom har begränsningar införts sedan 1994. Då kunde den som ordnade bostad på egen hand få bidrag för det, vilket inte längre är möjligt.
Numera får man heller ingen ersättning alls om man bor tillsammans med vänner eller familj i ett socioekonomiskt utsatt område eller om man har fått ett utvisningsbeslut, oavsett hur lång tid det tar innan det verkställs.
Vi hör ofta att man inte vill höja dagersättningen för att Sverige inte ska ha en högre ersättning än andra europeiska länder. Men Sverige är ett jämförelsevis dyrt land att leva i. Enligt Eurostat hade vi de femte högsta matpriserna i EU 2021.
Människor som flytt från Ukraina till andra länder i Europa har begränsade rättigheter även där, men högre ersättningsnivåer.
I Danmark får exempelvis en ensamstående person som omfattas av massflyktsdirektivet 323 euro per månad, motsvarande ungefär 1000 kronor mer än i Sverige, och en familj med ett till tre barn får 645 euro per månad.
När inflationen stiger blir våra pengar allt mindre värda. Det gäller förstås oss alla, men de som är mest utsatta i vardagen drabbas hårdast.
De som äger en bil eller fått en hög elräkning föreslås att kompenseras för de höga priserna – men de allra mest utsatta får leva på exakt lika många kronor som 1994.
Vi anser att det är hög tid att ge asylsökande en ersättning som går att leva på.
Martin Ärnlöv, generalsekreterare för svenska Röda korset
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.