Kravet från oss unga: Ändra skogspolitiken

Åtta ungdomsorganisationer: Dags att gå från enfald till mångfald

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-01-31

Vi uppmanar ministrarna Anna-Caren Sätherberg och Annika Strandhäll att genomföra en övergripande reform av skogspolitiken – från enfald till mångfald, skriver representanter från åtta ungdomsorganisationer. Nederst på bilden debattörerna Signe Rönnegård, Oskar Wikström, Signe Propst, Mattias Finndin, Robin Holmberg, Hanna Tebrand och Matilda Arvidsson.

DEBATT. Anna-Caren Sätherberg och Annika Strandhäll – ni sitter som landsbygdsminister respektive miljöminister i den nya regeringen.

Det innebär att ni båda är ansvariga för våra skogar: ädellövskogarna, kalkbarrskogarna, sumpskogarna. Svampskogarna, lingonskogarna och alla andra skogar.

Det är dags att ni tar larmen om den svenska skogen på allvar.

Skogen är för många en viktig kontakt med naturen, och rymmer dessutom en fantastisk biologisk mångfald. I grunden handlar biologisk mångfald om variation i naturen på olika nivåer: mellan landskap, mellan arter och inom arter.

Den möjliggör alla de sinnesintryck vi möter på vår skogspromenad, och är även till nytta för samhället.

För att gynna biologisk mångfald och dess positiva effekter behövs en ny skogspolitik där skogen ses som mer än bara ett virkesförråd.

Tyvärr är Sveriges skogar inte i toppform. Naturvårdsverket fastslår i uppföljningen av miljömålet ”levande skogar” att läget för skogens mångfald är allvarligt, och förvärras.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) konstaterar att 1 400 skogslevande arter är hotade, vilket främst beror på det så kallade kalhyggesbruket.

SLU visar även att minst 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark har kalhuggits sedan 1950.

Enligt EU:s nya skogsstrategi, som fokuserar på biologisk mångfald och klimat, ska kalhyggesbruk bara användas i undantagsfall.

Kalhyggesbruket ger oss stora mängder träråvara, men har orsakat skogar där det inte trivs lika många djur, växter och andra arter.

Sådana produktionsskogar kan man lätt se under en biltur eller promenad i skogen. De domineras av ett enda trädslag, där alla träd är i samma ålder.

Naturskog, å andra sidan, har växt ostört under väldigt lång tid. Den har större variation i struktur och bland arter. Dessa skogar går snabbt att hugga ner, men kan ta hundratals år att återskapa.

Det är därför viktigt att gynna ett mer hänsynsfullt skogsbruk, samt bevara de naturskogar som finns kvar – utan dessa går skogslandskapets unika mångfald förlorad.

Problemet ligger i den stora efterfrågan på skog. Skogen ska binda koldioxid, vara ett hem för tusentals arter, och tillhandahålla olika ekosystemtjänster.

Samtidigt ska den ge råvara till exempelvis förpackningar, virke och biobränslen.

Tyvärr räcker inte skogen till allt detta. Det är ett problem att tillväxt och våra egna behov är skrivna i sten medan naturen ska anpassa sig efter oss. Vi måste sluta se skogarna som outsinliga virkesåkrar.

Skogspolitiken spelar en viktig roll i frågan. Skogsvårdslagen, med nästan trettio år på nacken, är ett enda stort frågetecken i frågan om vem som bär ansvaret för skogens biologiska mångfald.

I stället får den resursstarka skogsnäringen sätta agendan, ofta under förevändningen att de står upp för de enskilda skogsägarna.

I praktiken får skogens övriga allmännytta, som rent vatten och samiska markrättigheter, stå tillbaka för det som gynnar industrin.

Vad som behövs är bättre politiska styrmedel för att skydda skog med höga naturvärden. Politiken måste sluta stödja kalhyggesbruket och i stället gynna hyggesfria metoder.

Detta underlättar för mångbruk av skogen, däribland turism, skogsbete, renskötsel och bärplockning.

Vi efterfrågar också styrmedel för en minskad konsumtion av träråvara, så att trycket på skogen minskar. Dessa förslag skulle lägga grunden till en långsiktigt hållbar förvaltning av landets skogar.

Vi, representanter från åtta ungdomsorganisationer, uppmanar därför er, Anna-Caren Sätherberg och Annika Strandhäll, att genomföra en övergripande reform av skogspolitiken – från enfald till mångfald.


Signe Rönnegård, ansvarig skogskampanj, Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald
Oskar Wikström, ansvarig skogskampanj, Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald
Signe Propst, ordförande för Fältbiologerna
Mattias Finndin, representant för WWF Sweden Youth
Laura Prusila, Extinction Rebellion Youth Sweden
Robin Holmberg, ordförande för PUSH Sverige
Hanna Tebrand, ungdomsrepresentant för Jordens Vänner
Ida Edling, samordnare för Klimatjuristerna, ICJ Studentsektion
Matilda Arvidsson, styrelseordförande för Navitas Studentförening


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen