Bensinpriset ökat 70 % men priset för att resa kollektivt ökat 139 %

Forskare: Fel sänka dieselpriset – försäljningen ökat

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-08-11

helskärm

Del 5 i debattserien #viktigasteklimatrösterna där forskare skriver om hur klimatpolitiken skulle se ut om forskningen fick bestämma – och partipolitiskt obundna unga skriver om hur de upplever klimatkrisen och klimatpolitiken.

Under sommaren har vi sett extremt höga temperaturer på många håll i världen. Samtidigt som jag sitter och skriver detta kommer det en notis om att hundra franska kommuner har slut på kranvattnet på grund av den extrema torkan. Och på andra håll har man drabbats av stora översvämningar.

I april 2022 släpptes den senaste IPCC-rapporten. Rapporten visar att det nu mycket akut att börja agera, om vi skall ha en sista chans att klara 1,5 gradersmålet.

”Utan omedelbara och kraftiga utsläppsminskningar inom alla sektorer blir det omöjligt”, säger Jim Skea, vice ordförande för den arbetsgrupp inom IPCC (WGIII) som har ansvarat för den senaste klimatrapporten.

Men det verkar tyvärr inte som våra politiker förstår allvaret i frågan.

Det fruktansvärda kriget i Ukraina har gett ökade energipriser, och det har fått politiker över hela världen, inklusive Sverige, att övertrumfa varandra i hur man vill sänka bensinpriset. Trots att det nu också kommit siffror som visar att försäljning av bensin och diesel faktiskt ökat under de senaste månaderna, jämfört med i fjol.

Man borde i stället ta tillfället i akt och använda de höga priserna för att snabbare ställa om till ett fossilfritt transportsystem.

Ser vi på frågan i ett större perspektiv så har bensinpriserna ökat med ca 70 procent sedan år 2000. Men under samma period så har biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat med 139 procent, allt enligt SCB. Och här diskuteras det inte någon hjälp från staten.

Partiernas tävlan om att sänka priset på drivmedel stämmer dåligt med våra klimatmål. Så hur skall vi då göra för att ha någon chans att nå klimatmålen när det gäller transporterna?

Det intressanta med den nya IPCC- rapporten är att man också konkretiserar vilken typ av åtgärder som kommer att behövas.

När det gäller transporter så pekar IPCC på att det behövs åtgärder inom tre områden:

• Distansarbete och resfria möten, samt aktiv mobilitet i form av gång och cykel.
• Kollektivtrafik, delad mobilitet, bättre fysisk planering och städer med större närhet.
• Elektrifiering och effektivare fordon

Många politiker tycks tro att allt löser sig eftersom transporterna nu elektrifieras allt mer. Men olika utredningar har i minst tio år visat att om utsläppsmålen skall kunna nås behövs även andra åtgärder än ny teknik.

Just nu ligger andelen rena elbilar i Sverige på knappt 2 procent av fordonsflottan. Och forskningen pekar på att vi inte har tillräckligt med batterifabriker i världen, trots alla som byggs nu, och dessutom är tillgången på mineraler som litium och kobolt inte tillräcklig.

Man menar att det kommer att ta cirka 35 år innan hela världens fordonsflotta är elektrisk. Och den tiden att vänta har vi inte.

Det är bland annat därför som den nyligen släppta Klimaträttsutredningen pekar på att vi måste jobba även med andra lösningar.

Elektrifieringen, liksom ökad användning av biobränsle är viktiga. Men det som behövs mer av är transporteffektivitet.

I stället för att planera för en ökad vägtrafik pekar man på att såväl nationell som regional trafikplanering skall utgå från ett minskat trafikarbete med personbil och lastbil. Man pekar också på att Trafikverket bör gå igenom beslutade vägutbyggnader och analysera ytterligare för att slippa behöva bygga dem.

Men vill vi verkligen begränsa folk resande? Nej, det handlar inte om att begränsa resandet och transporterna. Det handlar om att bygga samhället så smart att det behövs färre resor och transporter. Och det tjänar alla på!

Det är inte mobiliteten, rörligheten, som är det väsentliga. Utan det är tillgängligheten, det vill säga, att nå det mål man vill nå. Rörligheten, mobiliteten är bara ett medel och som kostar pengar.

I ett mer transporteffektivt samhälle kan tillgängligheten öka samtidigt som den trafik som krävs för att uppnå motsvarande tillgänglighet kan minska.

Var vi placerar olika verksamheter kan betyda väldigt mycket för hur mycket transporter det blir. Ett exempel är placeringen av sjukhus, som påverkar resandet mycket. Placeras det nära bra kollektivtrafik så kan den totala trafiken som det genererar minska rejält.

Annat som påverkar transporteffektiviteten är effektiv, punktlig och tillförlitlig kollektivtrafik. Men även när det gäller varutransporter finns mycket att göra. Samordnade varutransporter, ökad fyllnadsgrad och en överflyttning från lastbil till tåg kan ge betydande effekter.

Och naturligtvis har även digitaliseringen betytt mycket. När vi nu är vana vid att ha digitala möten, så kommer antalet tjänsteresor att minska rejält.

Forskningen pekar också på att allt fler yngre är ointresserade av att äga en bil. Även bilförsäljarna har insett detta och satsar därför alltmer på olika former av mobilitetstjänster. Transport som tjänst, beräknas globalt att bli ett viktigt sätt att hantera resandet.

Så vi kommer alla att vinna på en ökad transporteffektivitet. Det blir billigare, och du får tid över till annat.

Trafikverkets senaste plan för vilken trafik man ska satsa på i framtiden bygger på en prognos som pekar på att biltrafiken kommer att fortsätta att öka, och därför vill man bygga mer nya vägar. Men sedan 90-talet så har Trafikverkets prognoser hela tiden visat på väsentlig större ökningar av biltrafiken än vad det blivit. Och trots detta har man inte ändrat i sina modeller. Sverige satsar därför mer på vägar än på järnvägar, trots att det hotar våra klimatmål.

Det har kommit en hel del kritik mot denna plan och att den kommer att öka trafiken i stället för att minska den. Trafikverket menar att det räcker med ny teknik för att klara klimatmålen, och att det därför inte gör något om trafiken ökar. Det finns också mycket diskussioner inom Trafikverket i frågan, men en person lyckades enligt interna källor trots det få igenom att öka vägbyggandet.

Trafikverkets förslag har varit ute på remiss och bereds nu i regeringskansliet. Regeringen kommer att presentera beslutet när det är klart. Så här finns möjligheter för våra politiker att styra mot en mer hållbar riktning.

Som jag pekat på ovan har forskare och experter varit mycket tydliga med att det inte räcker med elektrifiering och biodrivmedel. Men det är bråttom nu.

Och det är illa att de flesta partier menar att det inte kommer att krävas någon förändring av vårt beteende. Nästan inga politiker vågar ens antyda att klimatkrisen kommer att kräva livsstilsförändringar. Men de har tyvärr fel.

Christer Ljungberg, forskare inom hållbarhet och trafikplanering, grundare och senior advisor för Trivector Traffic AB

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.