Kriminaliteten börjar bli systemhotande
Kristersson och Busch: Regeringen saknar krisinsikt – vi är redo
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-05-26
DEBATT. Sverige har till slut nått mycket bred enighet om att söka medlemskap i Nato, för att hantera de yttre hot som vårt land står inför. Det är ett styrkeprov att en stor majoritet – med undantag för Miljöpartiet och Vänsterpartiet – står bakom beslutet.
Men det väcker samtidigt frågan: vad krävs för att Sverige också på allvar ska kunna ta itu med de stora inre hot som vi möter i dag?
Justitieminister Morgan Johansson, som ansvarat för brottsbekämpningen i åtta år, har gång på gång gjort så lite möjligt för att möta brottsutvecklingen. Det vittnar om en svårbegriplig brist på krisinsikt.
Vi är allvarligt oroade över att kriminaliteten börjar närma sig systemhotande nivåer. Påskens kravaller är de värsta sedan EU-toppmötet i Göteborg 2001.
Det första kvartalet 2022 är det blodigaste någonsin när det gäller konstaterade dödsskjutningar.
Att behöva förhålla sig till risken för att bli rånad på väg hem från skolan, träningen eller krogen, har blivit vardag för många unga människor. Minst en kvarts miljon människor beräknas leva under någon form av hedersförtryck.
Den här utvecklingen tär inte bara på allmänhetens förtroende för staten, utan också på det offentliga Sveriges förmåga att hålla emot, och trycka tillbaka.
En allt tuffare arbetsmiljö – i kombination med för låga löner – gör att polisen har svårt att rekrytera och behålla personal. Och i Socialtjänsten jobbar många anställda under ständig rädsla för hot och våld.
Tillsammans med andra riksdagspartier har vi drivit på för 384 beslut om straffskärpningar och nya verktyg. Det handlar om att polisen ska kunna förhindra att allvarliga brott hinner begås, men också om att stärkta brottsoffrets ställning.
Vår vilja att stärka rättsstaten och ordningsmakten har dock ständigt mött segt motstånd från regeringen.
Det är obegripligt. Enligt Brottsförebyggande rådet är rån det brott som – när det begås av unga människor – starkast talar för att gärningsmannen kommer fortsätta en kriminell livsstil. Eftersom rånen har fördubblats de senaste tio åren, är risken alltså stor att vi kommer få många fler yrkeskriminella i en nära framtid.
Samtidigt har utanförskapsområdena blivit fler, vilket ytterligare talar för att kriminaliteten kan bli både grövre och mer utbredd.
Det krävs nu ett samlat grepp, som bygger på att man förstår hur illa det är och hur mycket värre det kan bli. En regering med Moderaterna och Kristdemokraterna kommer bland annat att göra följande:
- Väsentligt höja polislönerna, vilket Socialdemokraterna har stoppat, och införa betald polisutbildning.
- Fördubbla straffen för gängkriminella.
- Införa ett system med anonyma vittnen.
- Införa visitationszoner.
- Göra det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng.
- Utvisa utländska medborgare som är medlemmar i kriminella gäng, oavsett om de har dömts för brott.
- Skärpa reglerna för villkorlig frigivning.
- Förflytta unga kriminella från Sis-hem till fängelse.
- Införa omvänd bevisbörda för att beslagta kriminellas egendom.
- Kriminalisera rymning.
Tack vare vårt arbete i Riksdagen de senaste två mandatperioderna finns det nu många färdigutredda förslag som snabbt kan genomföras. Som kan se till att unga på glid får de tidiga och tydliga reaktioner som krävs för att förhindra att de blir livsstilskriminella.
Den farliga utvecklingen går att vända. Men det kräver en ny politik och en ny regering.
Våra partier är beredda att sätta igång omedelbart efter valet. Då ska vi tillsammans med andra länder öka vår yttre säkerhet genom medlemskapet i Nato. Men uppgiften att öka vår inre säkerhet måste Sverige klara av på egen hand.
Ulf Kristersson, partiledare (M)
Ebba Busch, partiledare (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.