Dödstalen i Sverige är katastrofalt höga

Sex läkare och forskare: Om inte FHM vill se detta så måste politikerna reagera

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sveriges situation ur ett globalt perspektiv måste betraktas som katastrofal. Om inte Folkhälsomyndigheten påtalar detta faktum så är det hög tid att beslutsfattarna i vårt land, regering och riksdag, gör det, skriver debattörerna. Statistiken visar antal döda i covid-19 per miljon invånare den 19 maj, enligt ECDC. Sverige toppar listan.
Foto: TT
Sveriges situation ur ett globalt perspektiv måste betraktas som katastrofal. Om inte Folkhälsomyndigheten påtalar detta faktum så är det hög tid att beslutsfattarna i vårt land, regering och riksdag, gör det, skriver debattörerna. Statistiken visar antal döda i covid-19 per miljon invånare den 19 maj, enligt ECDC. Sverige toppar listan.

DEBATT. Sverige är ett glest befolkat land i norra Europa, omgivet i öster och väster av andra glesbefolkade länder, och i söder av ett mer tättbefolkat land.

Tre av dessa länder, Sverige, Norge och Danmark, började se en ökning av dödsfall i den nya sjukdomen covid-19 vid samma tidpunkt, runt den 18 mars detta år. Finland började se samma ökning en vecka senare.

Sverige kom emellertid att välja en annan smittbekämpningsstrategi än Finland, Norge och Danmark – och resten av världen. En smittbekämpningsstrategi som i huvudsak gick ut på att stanna hemma om man kände sig sjuk, tvätta händerna ofta och hålla två meters avstånd till andra människor.

Munskydd ansågs tillämpligt om man arbetade i närkontakt med covid-19 sjuka människor, men avråddes i övrigt. Virustestning tillämpades vid kontakt med sjukvården, i övrigt endast sparsamt.

Den 16 mars hade Sverige totalt rapporterat 3 döda i covid-19, Danmark hade rapporterat 1 död och Norge 1 död.

Den 16 april hade Sverige totalt rapporterat 1 203 döda i covid-19, Danmark hade rapporterat 309 döda och Norge 130 döda.

Den 16 maj hade Sverige totalt rapporterat 3 646 döda i covid-19, Danmark hade rapporterat 537 döda och Norge 232 döda.

Om man utesluter så kallade mikrostater, som San Marino, ligger Sverige i skrivande stund, den 20 maj, på sjätte plats i världen på listan över de som har flest antal döda per miljon invånare.

Men denna placering berättar bara en del av sanningen. För detta är vad som håller på att hända:

Källa: Our world in data

Kurvorna ovan är antal dödsfall per dag i de nio länder som har högst rapporterade antal döda i världen i covid-19. Som synes når olika länder sin topp vid olika tidpunkter, och höjden på toppen varierar (observera att skalan på y-axeln varierar).

Men formen på kurvan är påtagligt likartad för de olika länderna. Utom för Sverige.

Sverige har en utveckling som endast kan jämföras med USA:s. Övriga länder med höga dödstal börjar nämligen få en kurva som sluttar brant nedåt. Detta som ett resultat av de strikta smittbekämpningsåtgärder som satts in i nästan alla länder.

Sverige, däremot, har en kurva som har plattats ut, men ligger kvar på en hög nivå dag efter dag. Detta, får man förmoda, på grund av Sveriges annorlunda smittbekämpningsstrategi.

Situationen ser följaktligen ut så här, enligt Europeiska folkhälsomyndigheten ECDC:s siffror: Den 19 maj hade Sverige flest döda i världen per miljon invånare, sett som ett snitt per dag under den gångna veckan. Den 14, 15 och 18 maj likaså.

Folkhälsomyndighetens representanter brukar under de dagliga presskonferenserna uppge att Sverige har ”ett stabilt läge”, och att utvecklingen är ”enligt ritningarna”. Det är förvisso sant att Sveriges läge är stabilt, om man med stabilt menar oföränderligt.

Men det speglar inte att vår situation ur ett globalt perspektiv måste betraktas som katastrofal. Om inte Folkhälsomyndigheten påtalar detta faktum så är det hög tid att beslutsfattarna i vårt land, regering och riksdag, gör det.


Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet
Bo Lundbäck, senior professor i lungsjukdomarnas kliniska epidemiologi, Göteborgs universitet
Fredrik Elgh, professor i virologi, Umeå universitet
Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi, Karolinska Institutet
Lena Einhorn, med.dr. i virologi
Marcus Carlsson, docent i matematik, Lunds universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publicerad:

LÄS VIDARE