Gärna mer personal – med rätt utbildning
Replik från Vårdförbundet om rekrytering till sjukvården
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-05-04 | Publicerad 2020-04-27
REPLIK. I Aftonbladet den 21 april skriver Tobias Baudin, Kommunal och Anders Knape, Sveriges Kommuner och Regioner, ett debattinlägg där de vill att regeringen tillför två miljarder kronor till rekrytering av arbetslösa från andra branscher till vård och omsorgsverksamheterna.
Det kan se ut som ett kreativt och bra förslag, men det vilar också på en idé om att vården och omsorgen bara behöver ”fler händer”. Vårdförbundet organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Alla är bristyrken som kräver minst tre års högskoleutbildning för att bli legitimerad.
När dessa yrkesgrupper saknas fungerar vården sämre och blir ineffektiv. I en studie från American Economic Association kan man tydligt se att vårdens kvalitet ökar med sjuksköterskors utbildning och erfarenhet.
Den inriktning som SKR har valt är att försöka kompensera bristen på bland annat sjuksköterskor med annan personal. Statistiken över personalutvecklingen i Sveriges regioner mellan 2014 – 2019 visar att antalet anställda i hälso- och sjukvården också har ökat.
Exempelvis har antalet undersköterskor ökat med drygt 11 procent och antalet icke specialistutbildade läkare har ökat med 22 procent, medan antalet sjuksköterskor bara har ökat med 2 procent. Antalet biomedicinska analytiker har till och med minskat med nästan 5 procent.
Det borde stämma till eftertanke hos de ansvariga – om man har ökat antalet anställda, utan att det lett till fler öppna vårdplatser – har man anställt rätt kompetenser?
SKR måste börja ta kompetensbristen både i vården och omsorgen på allvar. Det finns i dag ungefär 12 000 legitimerade sjuksköterskor som arbetar med annat. Vårdförbundet har gärna en dialog med Anders Knape och SKR om vad som kan få dessa viktiga personer att återvända till hälso- och sjukvården och hoppas att Sveriges kommuner och regioner också är beredda på att göra något åt det.
Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.