Gamingvärlden är ett laglöst land

Debattörerna: Här begås hatbrott och sexuella ofredanden utan att någon reagerar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-10-07

När någon begår ett hets-brott i ett spelsammanhang kan det leda till att spelaren stängs av men ingen kommer på tanken att polisanmäla brottet. Här finns det saker att arbeta vidare med, inte bara för de som spelar, skriver Johan Rosell och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet.

DEBATT. Den 6 februari 2013 sände Sveriges Television ett avsnitt av sitt samhällsgranskande program ”Uppdrag granskning” med namnet ”Män som häthatar kvinnor”. I programmet berättade ett antal mer eller mindre offentliga kvinnor om de hot och kränkningar de utsatts för.

En kvinnlig nyhetsuppläsare läste upp ett brev. ”Du är en riktig slyna och hora och du har två veckor kvar att leva. Jag kommer att visa att jag menar allvar. Du är så hiskeligt ful att det är helt ofattbart att du har fått jobb på tv. Det är så konstigt att just du är så groteskt ful när alla andra är så vackra.”

En programledare tog fram ett ett brev. ”Din pryda jävla subba. […] Det du behöver är att knullas sönder med ett basebollträ. Dö. Kan du inte bara dö”.

Efter ”Uppdrag granskning”-programmet blev ”näthat” samtalsämnet på alla läppar. Berättelsen handlade inte bara om de hot och brottsliga angrepp som kvinnor kan utsättas för på Internet. (Offren kan naturligtvis lika gärna vara män eller transpersoner.) Berättelsen handlade också om hur kränkningar på Internet uppstår: Hur en Facebook-grupp utvecklar sig till en lynchmobb.

Diskussionen handlade också om den upplevelse av ansvarsfrihet som de som gör sig skyldiga till övergreppen ofta uttryckte det – ”Det var ju bara på nätet” – och om hur svårt det kan vara att åtala för brott på Internet, bakom ett anonymt alias.

För oss som våren 2013 bildade organisationen Institutet för Juridik och Internet – vars syfte är att främja skyddet för fri- och rättigheter online – var det en annan aspekt i ”Uppdrag gransknings” program som engagerade oss. Den om ett rättssamhälle som hade kapitulerat.

Sedan dess har mycket skett. Det begås fortfarande många brott på nätet och de flesta leder aldrig till att någon bestraffas. Men det finns också ljuspunkter. Lagstiftningen har uppdaterats för att bättre fungera i en digital värld. Lagens långa arm har börjat rycka tag även i brottslingar i sociala medier. Det kommer allt fler domar om hot, förtal och sexualbrott på nätet.

Därtill har de stora internetjättarna börjat på allvar se över möjligheten till självsanering, med Facebooks utvecklande av en egen ”överklagandenämnd” som viktigaste exempel.

Men det finns fortfarande fickor av laglöshet. Vi har i samarbete med försäkringsbolaget MySafety skrivit en rapport om juridikens regelverk för vad man får och inte får uttrycka i gamingsammanhang: I textmeddelanden i ett app-spel, över Discord eller på Twitch eller i kommentarsfältet till ett Youtube-klipp med Pewdiepie. Vår tanke var att exemplifiera med domar som rörde brott i dessa miljöer. Förtal, olaga hot eller sexuellt ofredande (till exempel dickpics). Eller olaga integritetsintrång (spridande av bilder på någon i utsatta situationer), hets mot folkgrupp eller sexualbrott.

Men vi hittade inga domar alls. Inte en enda. Trots att vi vet att många unga men även inte så unga tillbringar mycket av sin vakna tid på att spel över internet i dag. Och vi vet dessutom att det begås mycket brott i dessa spel. Men inga av dessa verkar leda till åtal och domar.

Varför är det så? En av anledningarna kan vara okunskap om var gränserna för yttrandefriheten faktiskt går. Man vet inte vad som är tillåtet och inte och därför polisanmäls inte brott.

Denna brist försöker vi genom vår rapport att råda bot på – på ett enkelt sätt förklaras de viktigaste reglerna om vad som är otillåtet på nätet med exempel hämtade från spelvärlden. Rapporten kan du gratis laddas ned här.

Men det finns även andra förklaringar. En förklaring är att det kan finnas en kultur, eller snarare kulturer, som betraktar spelvärlden som något som är avskilt från övriga samhället.

När någon begår ett hets-brott i ett spelsammanhang kan det leda till att spelaren stängs av men ingen kommer på tanken att polisanmäla brottet. Här finns det saker att arbeta vidare med, inte bara för de som spelar utan kanske särskilt för moderatorer/administratörer och spelutvecklare. Men först kan det finnas skäl att sätta sig in i vad som gäller.

För förr eller senare kommer polisen att hitta ut även i gamingvärlden.


Johan Rosell, Institutet för Juridik och Internet
Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.