Hur ska studenter klara studierna utan bostad?
Sveriges fyra största studentkårer: Ta ansvar för bostadskrisen, ministrar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-01-17
DEBATT. I dag börjar vårterminen 2022 för majoriteten av Sveriges studenter. I Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund ska tusentals nyantagna ge sig in i studielivet, med allt vad det innebär. Allt som oftast är det en otrygg boendesituation.
Som representanter för studenter i Sveriges fyra största studentstäder ser vi att samma fenomen upprepas år efter år, terminsstart efter terminsstart. Nyantagna studenter som inte har någonstans att bo.
De som började studera i höstas har ännu inte hunnit samla ihop tillräckligt med kötid för att få en studentlägenhet. Hur ska då vårterminens nya studenter kunna hitta en bostad?
Regeringen har länge pratat om ett kunskapslyft – att utöka studieplatserna i Sverige har varit en viktig del av det. Att ytterligare utöka studieplatserna var också en strategi för att möta coronapandemins effekter på arbetsmarknaden.
Vi står inför en kompetensbrist i Sverige och att kunna möta upp de negativa effekterna av pandemin med fler studieplatser är i grunden något bra.
Men, inte om vi inte har någonstans att bo. I våra fyra städer finns det över 250 000 studenter, som ska samsas om ca 53 000 studentbostäder.
Det går inte att utöka studieplatserna utan att på något sätt ta ansvar för helheten. Staten måste samordna utbildning och studentbostäder.
Ministrarna Anna Ekström och Johan Danielsson måste visa att det går att prata med varandra, måste samarbeta och ta fram en gemensam strategi.
De måste samverka med regionerna och kommunerna för att ta fram bästa möjliga stöd och incitament för långsiktiga och hållbara planer för studentbostadsbyggande och hyressättningar.
Ett tryggt boende under hela studietiden är avgörande för att klara av studierna och för att må bra. Likaså är det viktigt för att motverka snedrekrytering till utbildningarna.
Studenters plånböcker, kontaktnät eller att du redan kommer från staden ska inte avgöra om det är möjligt att tacka ja till en utbildning i en av Sveriges största studentstäder.
Vi vill se en nationell satsning på studentbostäder. Ett studentbostadslyft för att matcha kunskapslyftet. Det behövs också en långsiktighet i studentbostadsbyggandet, vi behöver marginaler.
Vi vill att kommuner och byggföretag ges bättre förutsättningar för studentbostadsbyggande. Fler och bättre incitament att bygga bostäder som passar för studenters ekonomi.
Det måste vara attraktivt att bygga studentbostäder – även när kringliggande omständigheter leder till att bostadsbyggandet avstannar.
Staten måste också ställa högre krav på kommunerna att lösa studentbostadsförsörjningen. För bostadsbyggande tar lång tid och är beroende av stabilitet; både politiskt och ekonomiskt.
Det är mycket som behöver göras för att åtgärda den dysfunktionella bostadsmarknaden, men en bra början medan vi väntar på förutsättningarna, incitamenten, kraven och samverkan vore att:
- Höja CSN för att bättre motsvara studenters levnadskostnader,
- Förändra och höja bostadsbidraget så att det blir mer studentvänligt, samt
- Återinföra investeringsstödet med reformer som säkerställer att det verkligen går att använda till studentbostadsbyggande i storstadsregionerna.
Regeringen pratar om ett kunskapslyft, men om inte utbildningsministern och bostadsministern börjar prata med varandra hotas vi i stället av en kompetensflykt.
Det är hög tid att staten tar ansvar för sin del i studentbostadskrisen.
Sofia Holmdahl, ordförande SSCO – Stockholm studentkårer
Jack Vahnberg, ordförande Göteborgs förenade studentkårer
Uppsala universitets förenade studentkårer
Emma Svensson, ordförande Lunds universitets studentkårer
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.