Se på Norge – vi måste rädda strandskyddet

Debattörerna: Lättnaderna som föreslås hotar klimatet och är farliga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-01-17

Det viktigaste nu, efter jordskredet i Norge, är att undvika att bygga hus i strandnära lägen. Därför ser vi stora risker med att strandskyddsutredningen föreslår flera lättnader i skyddet, skriver Maria Gardfjell och Elin Söderberg.

DEBATT. På natten till onsdagen den 30 december fick polisen larm om ett jordskred i den norska kommunen Gjerdrum, cirka tre mil från Oslo. Över 30 bostäder har rasat, flera personer omkom och några saknas fortfarande när vi skriver det här. Inte långt därifrån i Värmland var flera vattendrag översvämmade.

Orsaken är i båda fallen det kraftiga regnandet. När marken blir så blöt att den blir instabil är skredet ett faktum. Klimatförändringarna kommer innebära mer regn och kraftigare skyfall, med fler risker för jordskred och översvämningar. Havsnivåhöjningen påverkar redan kustremsan i södra Sverige. 

För att motverka riskerna behövs god samhällsplanering.

Det kanske viktigaste nu är att undvika att bygga hus i strandnära lägen, därför ser vi stora risker med att strandskyddsutredningen föreslår flera lättnader i skyddet med motivationen att gynna kraftig exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag.

Strandskyddet inrättades redan på 1950-talet för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och skydda vår livsviktiga biologiska mångfald längs stränder, vattendrag och sjöar.

I och med att vi nu och framåt lever i en tid där vi behöver anpassa oss till ett förändrat klimat är det också tydligt att strandskyddet fungerar som en klimatanpassningsåtgärd som skyddar det vi vill bygga från ras och skred.

Tyvärr prioriteras inte dessa värden i strandskyddsutredningen. Budskapet från utredningen lyder: att bygga strandnära är viktigare.

Klimatförändringarna måste hejdas, och det snabbt. Vi har genomfört en lång rad politiska reformer för att minska utsläppen. Klimatomställningen är dock en kamp mot klockan, och arbetet med att minska klimatpåverkan behöver växlas upp.

Men vi kommer ändå behöva arbeta riskförebyggande och anpassa samhället till mer extremväder och naturkatastrofer. Vi ser redan i dag effekter av klimatförändringen i Sverige.

Strandskyddsutredningen innehåller få eller inga förslag som stärker skyddet, trots att detta var ett av utredningens direktiv.

Utredningen tar inte heller upp riskerna med att bygga vid stränderna. När de skriver om klimatanpassning, handlar det enbart om att göra undantag för strandskyddet när permanenta vallar och översvämningsskydd behöver byggas.

Att upphäva strandskyddet med motiveringen att kunna bygga mer strandnära är inte bara miljöpåverkande, det kan bli kostsamt och rent farligt.

Sveriges kust- och skärgårdsområden hör redan till landets mest exploaterade områden. I Stockholms skärgård är 50 procent exploaterat, på Västerbottenskusten cirka 40 procent. Under 2018 exploaterades ytterligare 25 mil av den svenska kusten, trots strandskyddet.

Det visar att strandskyddet behöver stärkas och inte försvagas.

En av tjusningen med att bo i Sverige är ju att kunna göra utflykter till naturen, vandra längst stränder, lägga till med båten vid en klippa, fiska, uppleva naturen eller bada i en naturvik. Allemansrätten ger oss rikare upplevelser, stärker folkhälsan och främjar en hållbar livsstil.

Många menar att ett upphävande eller svagare strandskydd skulle gynna glesbygden. Vi i Miljöpartiet vill att fler ska få möjligheten att investera i sina fastigheter eller bygga sitt drömhem i Sveriges alla landsbygder.

Att förutsättningarna för detta är orättvisa i dag beror dock inte på strandskyddet. För att åtgärda detta måste vi ta tag i de ojämlika marknadsförhållandena.

Landsbygden ska leva, byggandet i glesbygd främjas och vi ska definitivt inte utsätta byggnader och människor för onödiga risker för ras och skred.

Klimatanpassning måste vara en huvudfråga när strandskyddsutredningens förslag diskuteras.


Maria Gardfjell, riksdagsledamot, vice ordförande Miljö- och jordbruksutskottet (MP)
Elin Söderberg, ordförande för Miljöpartiet i Västerbotten, Språkrörskandidat


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.