Varför är det okej att driva med tanter, SVT?

Debattören: Skrämmande åldersdiskriminering i Mellon

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-03-06

I SVT hittar man skrämmande exempel på åldersdiskriminering som inte borde förekomma i public service – nu senast i Melodifestivalen. Det visar sig att underhållningsprogram gärna driver med äldre – och att detta nästan enbart gäller kvinnor, skriver Elisabet Carlsson.

DEBATT. Människor som fyllt 70 år har drabbats hårt av covid-19. Mer än 90 procent av alla som avlidit har, enligt Folkhälsomyndigheten, varit över 70 år och kravet på isolering har lett till att många känt sig undanskuffade och utan värde för samhället.

Isoleringen har tärt psykiskt på åtskilliga, som inte fått träffa släkt och vänner och kanske inte ens makar som de levt med i ett halvt sekel. Många har dött ensamma utan att ha någon närstående vid sin sida och saknaden är stor i många familjer.

Samtidigt har pensionärer uppmärksammats för att de stigit fram, återgått till sina yrken och gjort stora värdefulla och uppskattade insatser, bland annat i vården och skolan. Runt om i världen gör äldre kvinnor stora insatser i samhället. Representanthuset i USA valde just en kvinnlig talman som är 80 år.

Har allt detta ändrat synen på äldre i Sverige? Nej knappast. Forskning visar att Sverige är ett av de länder i världen som har sämst attityd till människor i hög ålder.

Vid en granskning av underhållningen i SVT på sista tiden, hittar man skrämmande exempel på åldersdiskriminering som inte borde förekomma i public service. Det visar sig att underhållningsprogram gärna driver med äldre bara för att de är gamla – och att detta nästan enbart gäller kvinnor.

Förr var det människor med brunt skinn och stora målade läppar som var löjliga och skrattretande inom underhållningen – nu är det tanter med hatt och handväska.

Satir ska ju slå emot överheten men vem slår man emot när artister kläs ut till skrattretande och löjeväckande tanter och vilka är det som förväntas tycka att det är roligt?

Melodifestivalen, som vänder sig till hela familjen, tycks älska skämt om ålder. Utan något sammanhang med resten av föreställningen dök en sketch upp i mellanakten i den sista delfinalen. Pernilla Wahlgren kläddes ut till tant med hatt och handväska och texten löd:

”Vad sa kärringen när hon blev påsatt i bastun.”

När Charlotte Perrelli skulle framföra sitt bidrag var det självklart att nämna hennes långa musikkarriär men hur intressant är hennes ålder? Presentationen avslutades med kommentaren:

”Ålder är bara en siffra.”

Då kan man notera att Charlotte Perelli har flera år kvar till sin femtioårsdag och att hon är 17 år yngre än Christer Björkman.

När Eva Rydberg och Ewa Roos stod på scenen, två energifyllda och erfarna artister, presenterades de med frågan:

”Är det här PRO-versionen av Lili och Susie?”

Sen blev det värre. Enligt uppgifter i medierna hade ”Babsan” (Lars Åke Wilhelmsson) sytt tjusiga kläder till deras dansare men i sista minuten dök produktionen upp med andra kostymer, eftersom man hade en egen bild av numret.

Dansarna försågs i stället med basker och käpp och stapplade fram bakom artisterna. Numret blev till sist ändå populärt bland tittarna men var det kul? Var det en passande bakgrund till dessa ålderslösa artister. Var det respektfullt mot publiken? Vem bestämde för övrigt att det var så här numret skulle framföras i motsats mot artisternas egen vision?

I ett annat underhållningsprogram i SVT nyligen torgfördes en liknande attityd. I en inspelning från en privatteater i Stockholm visades musikalen om Karl Bertil Jonssons julafton. Publiken hälsades välkommen av berättaren Henrik Dorsin. Han uppmanade alla att stänga av sina mobiltelfoner och tillade:

Ni som är över 70, ni kan ju bara dra ur jacket” (och gör en gest med handen).

”Nä det där var inte fint sagt om den äldre generationen.”

”Hur många är ni som är över 70? Upp med en arm!”

”Ni orkade i alla fall! Nä' det var dumt det med.”

”Jag tycker det är jätteroligt att ni kom … ihåg att ni skulle komma.”

Detta kan tyckas som ett oskyldigt skämt men är det roligt? Vad finns det i Tage Danielssons älskade berättelse som gör det relevant att driva med publiken, särskilt den andel som är 70 plus.

Jag har svårt att tänka mig att författaren själv skulle ha uppskattat detta. Det stämmer över huvud taget inte med budskapet i hans omfattande litterära produktion.

Ledningen för SVT får, enligt regelverket, inte lägga sig i innehållet i enskilda program men enligt avtalet med staten har företaget som uppgift att försvara demokratiska värden. Då är det på tiden att diskriminering på grund av ålder på allvar tas upp på agendan. Attityder i underhållningen riskerar att smeta av sig på resten av samhället.

Diskrimineringsombudsmannen listar sju olika diskrimineringsgrunder men SVT räknar märkligt nog inte upp det sjunde, diskriminering på grund av ålder, i kommunikationen med tittarna på sin hemsida under rubriken ”Vad kan du anmäla”.

Det finns enligt regelverket större frihet att bryta mot diskrimineringsreglerna i program med satirisk eller skämtsam karaktär. Men tar man sig inte alltför stora friheter i Melodifestivalen när man systematiskt driver med tanter?

Det var många år sedan underhållningsprogrammen slutade skämta om svarta. Nu hoppas vi slippa se fler löjeväckande framställningar av äldre kvinnor i public service.


Elisabet Carlsson, pol mag. fd riksdagsjournalist på SR


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.