Vi är redo – unga som mår dåligt ska få hjälp

Replik från Susanne Nordling efter Bris-rapporten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-03-18

Barns och ungas mående är vuxenvärldens, och i slutändan politikens, ansvar, skriver Susanne Nordling.

REPLIK. Nyligen släpptes Bris-rapporten för 2018. Det är tung läsning och visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, att problemen blir tyngre och att samhället alltmer brister i sitt stöd.

Rapporten visar på en kraftig ökning av självmordstankar, självdestruktivitet och ätstörningar.

BRIS uppfattar att det finns en tydligare insikt bland politiker om psykisk ohälsa och efterfrågar politiska reformer. Utvecklingen är, och ska vara, politikens ansvar.

I Region Stockholm står vi startgroparna för att anta utmaningen – på bred front. Som ordförande i Psykiatriberedningen känner jag tyngden av uppdraget, och jag känner också tillförsikt.

Det pågår förarbeten inför ett rejält omtag, som inte minst kommer att ge barn och unga möjlighet att snabbt få vård, vare sig det handlar om ett par stödsamtal eller en längre behandling. Barns och ungas mående är vuxenvärldens, och i slutändan politikens, ansvar.

Några åtgärder vi nu arbetar fram träffar extra rätt utifrån de behov som Bris ringar in. Skolan är en unik plats för att nå ut till de allra flesta ungdomar, och ett program för skolungdomars psykiska hälsa har testats i Stockholms län.

Programmet, YAM, står för Youth Awareness of Mental Health. Genom bland annat rollspel, gruppövningar och lektioner tränas ungdomar i åldern 14–16 år i medvetenhet om psykisk hälsa och riskbeteenden, hjälp till självhjälp, stress och kriser, att ha en vän med problem och vem man ska kontakta.

Vi vill i samarbete med länets kommuner se ett breddinförande, så att YAM ska komma alla barn och unga i länet till del.

YAM skapar inte bara bättre förutsättningar för ungdomar att kunna sätta ord på sitt mående. Det innebär i förlängningen också att många unga snabbare söker hjälp, får bättre förutsättningar att stödja kamrater som mår dåligt och att skolmiljön förbättras.

Det medför i sin tur bättre skolresultat. Utan avklarad skolgång är det svårare att bygga upp en stabil grund för vuxenlivet och därmed vara psykiskt rustad att möta de utmaningar som livet medför.

I skrivande stund utreds hur vi ska bygga en första linje som fångar upp både barn och vuxna i ett tidigt skede inom psykiatrin, så att den som behöver hjälp ska få det utan dröjsmål som ytterligare försämrar måendet. Som Bris tar upp, så är barn starkt påverkade av hur deras föräldrar eller andra viktiga vuxna omkring dem mår.

En förälder som lider av psykisk ohälsa har själv ofta betydligt sämre förutsättningar att stötta ett barn som också mår dåligt. Därför är även de insatser vi riktar till vuxna något som kommer komma många barn och unga till godo.

Vi behöver säkerställa att samtliga barn och unga i Region Stockholm som har behov av psykosocialt eller psykiatriskt stöd får tillgång till de insatser som bäst möter upp behoven.

Har man behov av stöd ska det finnas, utan orimlig väntan.

Ansvaret vilar inte bara på psykiatrin, men vi är redo att göra vad vi kan. Andra aktörer som socialtjänst och skola behöver, precis som Bris påpekar, bidra med sina delar.

Det är hela samhällets ansvar, där bland annat vården måste fungera.

Psykiatrin har delvis varit ett eftersatt område, och det slår nu mot oss – och våra barn. Det är dags för vården att kliva fram och möta de problem vi står inför. Region Stockholm är beredd att axla det ansvaret.


Susanne Nordling, ordförande i Psykiatriberedningen, Region Stockholm (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här