Sverige kränker barns rättigheter – varje dag

Barnombudsmannen: Lagen lever inte upp till barnkonventionens syfte

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Fortfarande kränks barns rättigheter varje dag, även i vårt land. Tre saker måste genomföras för att barnkonventionen ska betyda något för barnen i Sverige, skriver Elisabeth Dahlin.
Foto: GETTY, JONAS MALMSTRÖM
Fortfarande kränks barns rättigheter varje dag, även i vårt land. Tre saker måste genomföras för att barnkonventionen ska betyda något för barnen i Sverige, skriver Elisabeth Dahlin.

DEBATT

DEBATT. För snart ett år sedan togs det viktiga steget att göra barnkonventionen till svensk lag. Barnkonventionen är ett folkrättsligt bindande dokument som alla länder i världen utom USA har ratificerat.

Men fortfarande kränks barns rättigheter varje dag, även i vårt land. Föra året anmäldes till exempel över 25 000 misshandelsbrott mot barn i Sverige.

Tre saker måste genomföras för att barnkonventionen ska betyda något för barn, i synnerhet för de barn som befinner sig i utsatta situationer:

  1. Lagstiftningen måste leva upp till barnkonventionens syfte.

  2. Resurser måste säkras så att tillämpningen av barnkonventionen är lika i hela landet.

  3. Barn måste få möjlighet till upprättelse även utan vårdnadshavares samtycke.

Den 12 november överlämnades Barnkonventionsutredningen till regeringen. Den har granskat om svenska lagar stämmer överens med barnkonventionen.

Utredningen visar att det finns oförenligheter och pekar på att barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter måste stärkas i lagar och i tillämpning.

Nästa steg är att tillämpningen av lagstiftningen måste vara likvärdig för alla barn i Sverige.

Utredningen lyfter fram flera iakttagelser de har gjort som påverkar barns möjligheter att få sina rättigheter uppfyllda, till exempel att det ser olika ut beroende på var i landet barnet bor och att detta bland annat beror på resursbrist, ekonomiska och personella.

Barn befinner sig alltså i ett lotteri där var du råkar bo avgör om du som barn får dina rättigheter uppfyllda eller inte.

Ansvariga beslutsfattare på statlig, kommunal och regional nivå måste åtgärda de brister och oacceptabla skillnader i likvärdighet som är kända sedan länge.

Till sist, det är dags för Sverige att ratificera det tredje tilläggsprotokollet. Protokollet, som ratificerats av 46 länder inklusive Danmark och Finland, ger barn möjligheter att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté.

Enligt barnkonventionen ska varje stat möjliggöra för barn att vända sig till en instans och få sin sak prövad när rättigheterna kränks. Klagorätt måste självklart finnas tillgängligt även för barn i Sverige. Möjligheten att få sin sak prövad är en självklar princip i en rättsstat som också ska gälla barn.

En del i upprättelsen är rätten till skadestånd, något vi påpekar i vårt remissvar angående möjligheter till grundlagsskadestånd. (Remisserna till denna utredning ska vara inlämnade 14 december.)

Det är anmärkningsvärt att denna utredning inte har reflekterat över hur staten ska säkerställa att barn får tillgång till skadestånd vid rättighetskränkningar.

Regering och riksdag måste i lagstiftningsarbetet framåt belysa denna viktiga fråga. Möjligheten till upprättelse för barn som fått sina rättigheter kränkta är central för att barnkonventionen ska göra skillnad för barn.  

Bristerna som nämns här är kända sedan tidigare. Det visar flera tidigare utredningar och de tas också upp i vår senaste årsrapport ”Dom tror att dom vet bättre-barnet som rättighetsbärare.”  

Intentionen med barnkonventionen som lag var att den ska göra skillnad för verkliga barn. Nu är det dags att genomföra de förändringar som krävs för att barn i Sverige fullt ut ska ses som rättighetsbärare.


Elisabeth Dahlin, barnombudsman


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE