Sveriges naivitet är Kinas bästa vän

Debattören: Ska Huawei och Tiktok få tillgång till våra it-system?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-08-05

Den fria världens naivitet kring frihandel, utländska investeringar och digitalisering är de kinesiska makthavarnas bästa vän. Ytterst handlar det om din och min naiva aningslöshet, skriver Lennart Rohdin.

DEBATT. Kinas folk har sedan urminnes tid lämnat enorma och ovärderliga bidrag till den mänskliga kulturen såväl till form som innehåll. Men, det har skett samtidigt som dess folk hållits i brutal och närmast livegen kontroll av de kejserliga tyrannerna i landets huvudstad – sedan snart 750 år med korta avbrott i Peking.

Kineser är kejsarens egendom varhelst i världen de befinner sig. Så även i dag. Gui Minhai är bara ett exempel.

Dagens tyranner i maktens Beijing kallar sig visserligen kommunister, men har föga med västerländsk marxism att göra utan är i all väsentlig utsträckning en fortsättning på de klassiska kejserliga förtryckarna.

Härskarna i den förbjudna staden i Peking kan sin kinesiska historia. De vet att folkets dom blir hård, mycket hård, när de en gång störtas. Alla medel är då tillåtna för att förhindra detta.

Kinas folk hålls i dag, ofta med hjälp av västerländska it-jättar, i en allt mer totalitär kontroll.

På samma sätt som folket i det koloniserade Tibet tryckts ned sedan generationer fortsätter nu regimen i Peking att trycka ned uigurerna i det koloniserade Xinjiang till total underkastelse under närmast folkmordsmässiga former.

Den bräckliga yttrandefriheten och rättsstaten i Hongkong har i sommar krossats. Pekings lokala marionetter tilläts bara vara lojala åskådare. Inför risken att Hongkongs väljare skulle ge uttryck för sitt missnöje ställdes nu de förestående valen i Hongkong in.

I Kina är allt tillåtet om man till punkt och pricka följer orderna från Peking och inte utgör något hot mot makthavarna och deras alltmer dynastiska klanfamiljers ställning och privilegier.

Med Kinas allt starkare ekonomi och inträde i de globala handelsstrukturerna har aptiten växt. Utan att släppa på kontrollen över vad som sker i Kina med utländska investeringar, tar Kina nu genom till formen privata kinesiska företag för sig genom investeringar och it-företag i resten av världen.

Handel främjar demokratisk utveckling hävdar svenska affärsintressen med en papegojas envishet, blinda för det allt hårdare förtrycket i Kina.

Det skulle hypotetiskt kunna vara så att it-jätten Huaweis grundare menar allvar med att han aldrig skulle tillåta att den kinesiska staten fick kontroll över dess investeringar och innehåll i demokratiska länder. Men, då blundar man helt för vad Putin i det långtifrån lika totalitära Ryssland gjort med oligarker och företagsimperier som inte behagat honom.

På ett ögonblick kan regimen i Peking ta över varje Kina-baserat privat företag och i bästa fall bara sätta dess grundare i livslång ”uppfostringsanstalt”.

Storbritannien har, kanske först fem över tolv, efter sitt Brexit-utträde nu börjat backa ut ur Huaweis intrång. Men, det handlar om långt mer än riskerna med att Huawei aningslöst släpps in som leverantör av vitala delar av våra it-strukturer.

Hur gör vi i Sverige?

Den bland unga allt mer populära Tiktok-appen har både ursprung och bas i Kina, men får inte användas där. Den nu i coronatider bland annat i Sverige så populära mötessajten Zoom är visserligen inte kinesisk men har sina servrar i Kina. På Taiwan är Zoom därför av säkerhetsskäl förbjudet att användas. I Hongkong slängs demokratiaktivister ut från Zoom.

Vill vi verkligen att makthavarna i Peking ska ha full insyn i de känsligaste uppgifterna i våra it-system? För dem finns inga gränser.

Den fria världens naivitet kring frihandel, utländska investeringar och digitalisering är de kinesiska makthavarnas bästa vän. Ytterst handlar det om din och min naiva aningslöshet.


Lennart Rohdin, före detta riksdagsledamot (FP) i försvarsutskottet och utrikesutskottet. Ledamot av försvarsberedningen 1994-2006.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.