Vi advokater ses som de kriminellas verktyg
Debattörerna: Att sänka vår ersättning hotar rättssäkerheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-05-23
DEBATT. Föreställ dig att din 15-åriga dotter har blivit utsatt för en misshandel. Hon har inte tidigare haft med polis eller rättsväsende att göra och saknar helt kunskap om vad en förundersökning eller ett polisförhör innebär. Hon mår fruktansvärt dåligt.
Eller föreställ dig att din 15-åriga son blir misstänkt för samma misshandel. Blir han dömd kommer han att hamna i belastningsregistret i flera år framöver – uppgifter som finns öppet för alla bara ett par klick bort på nätet – och som kommer hindra honom i allt från jobbsökande till bostadsletande, liksom i privatlivet.
De allra flesta förstår i det här fallet vikten av att förundersökningen, som grund för beslut om ett eventuellt åtal, bedrivs på ett noggrant och rättssäkert sätt. Men uppenbarligen inte Domstolsverket.
Den första juni 2023 halveras ersättningen för rättsliga biträden i så kallade taxemål. Förslaget förväntas leda till en förenklad handläggning av ersättningsanspråk och berör medelsvåra mål eftersom ersättningen ska baseras på förhörens längd, när målen läggs ned innan huvudförhandling.
Bakgrunden till förslaget är att statens kostnader för rättsliga biträden har ökat och myndigheten menar att den här åtgärden är nödvändig för att hålla nere kostnaderna.
I takt med utbredningen av grovt våld och gängkriminalitet har statens kostnader stigit i hela rättskedjan – inom alltifrån polisen, Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet till Kriminalvården.
Ingen ifrågasätter att kostnaderna ökar på dessa håll. Varför man endast skär ner på advokater på det sätt som man har gjort förmedlar intrycket att staten mest betraktar advokater som ett av busets verktyg som ska bekämpas.
Att en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde i fall som de som nämndes får tid att förbereda den unge inför förhöret hos polisen och gå igenom förundersökningsmaterialet tillsammans i samband med slutdelgivningen är helt centralt för att tillförsäkra en rättvis rättegång.
Redan under nuvarande regelverk brukar timmarna som ersätts av staten inte räcka till för att tillvarata klientens intressen på ett bra sätt. Möjligheten till en noggrann och rättssäker förundersökning försvagas och kringskärs nu kraftigt när vår ersättning halveras med de nya bestämmelserna.
Vad ska advokaten välja bort eftersom det inte längre ersätts? Möte med klienten inför förhör? Samtal med anhöriga? Egen vittnesbevisning? Upprättande av begäran om utredningsåtgärder?
Mycket går förlorat för både brottsoffer, misstänkta och deras anhöriga med de nya reglerna.
Advokater ställs inför ett moment 22: Det är omöjligt för oss att tillvarata klientens intressen med det nya regelverk som Domstolsverket har beslutat om genom att vi tvingas välja mellan att jobba gratis och att bryta mot god advokatsed.
Risken är nu att kompetenta försvarare väljer bort dessa måltyper och att fler brottsmisstänkta och brottsoffer kommer bli illa tvungna att anlita biträden på privat väg.
Det är en ordning som skulle medföra att rättssäkerheten för den enskilde blir beroende av dennes ekonomiska förutsättningar; en ordning som vi vanligen ser som främmande i det svenska rättssystemet.
Behovet av att statens förmåga att utreda, förebygga och lagföra brott stärks är uppenbart. Att staten inte förstår att behovet av rättshjälp ökar i samma takt utan i stället väljer att försvaga den är svårförklarligt och kommer slå hårt mot både brottsmisstänkta och brottsoffer.
Låt inte rättssamhället offras på advokatjaktens altare.
Martin Sjökvist, advokat
Paul Wägner, advokat
Sunita Memetovic, advokat
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.