Slöseri att polisanmäla de 17 ensamkommande

Advokat: Att ett barns ålder blir uppskriven bevisar inte brott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-02-16

Skurups agerande vittnar om okunskap om både brottmålsprocessen och asylprocessen, bevisbördans placering och beviskrav., skriver Emilie Hillert, advokat.

DEBATT Med anledning av beskedet att polisanmäla 17 ensamkommande flyktingbarn får jag vänligen be kommunen att beakta följande, innan ni slösar bort samhällets resurser på nu föreslaget sätt.

Skurups kommun vill anmäla de ensamkommande för brott mot bidragsbrottslagen. Enligt den ska en person som lämnat oriktiga uppgifter, och på så sätt orsakat fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut, dömas för brott. Detsamma gäller om personen varit grovt oaktsam.

Det som föranleder kommunens agerande är att Migrationsverkets beslut om att skriva upp de ensamkommande i ålder. Kommunen verkar tro att det kan likställas med att barnen har begått brott. Det är en direkt felaktig slutsats. Kommunens agerande vittnar om okunskap om både brottmålsprocessen och asylprocessen, bevisbördans placering och beviskrav.

Vid Migrationsverkets prövning av ett asylärende är det åldern vid beslutstillfället som är avgörande. Det spelar alltså ingen roll hur gammal personen var vid ankomsten.

Det är barnet som har bevisbördan för att det är minderårigt. Lyckas barnet inte bevisa det så skrivs det upp i ålder. Barnet får då ett fiktivt födelsedatum och blir 18 år på dagen för Migrationsverkets beslut.

Migrationsverkets bevisvärdering har de senaste åren fått allvarlig kritik. Det har dessvärre gått så långt att inte ens personer med äkta afghanska passhandlingar anses ha styrkt sin identitet, vilket går stick i stäv med Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande.

De allra flesta barn skrivs upp i ålder på grund av ett yttrande från Rättsmedicinalverket. RMV tillämpar metoder för åldersbedömning som fått allvarlig kritik för att sakna vetenskaplig grund. Men det lämnar vi därhän just nu. Vi utgår från sådant som är ostridigt.

Av hela RMVs sannolikhetsskala används uttrycket "talar för" vid bedömning av barns ålder. Det är ett betydligt lägre beviskrav än de högre graderna "talar starkt för" respektive "visar".

RMV vidgår att det finns en felmarginal vid bedömningen av åldern. Storleken på den är dock omstridd. Risken för felbedömning är högre ju närmare 18 årsdagen man kommer och ökar markant vid 17 års ålder.

Det bör även noteras att RMV:s utlåtanden aldrig uttalar sig om hur gammal ett barn är, eller när barnet blev 18 år.

Hösten 2015 kom flera ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Många av dem berättade att de var runt 16 år gamla. Det har nu gått över tre år sedan dess. De har således nu blivit 18 år.

Att RMVs utlåtande 2017 "talar för" att barnet är 18, kan således inte likställas med att personen var myndigt redan vid ankomst. Det råder även oklarhet kring när barnet uppnådde 18 års ålder.

I brottmål är bevisbördan omvänd och åklagaren har bevisbördan. Beviskravet är att det ska vara ställt bortom rimligt tvivel, vilket innebär att andra alternativ ska vara praktiskt taget uteslutna. Det är ett betydligt högre beviskrav än det som Rättsmedicinalverket tillämpar.

För att brott ska ha begåtts, krävs att det är ställt bortom rimligt tvivel att barnet har lämnat felaktiga uppgifter. Varken Migrationsverkets beslut eller Rättsmedicinalverkets utlåtande utgör tillräcklig bevisning för ett sådant påstående.

Migrationsverkets beslut om att skriva upp ett barn i ålder innebär ingenting annat än att barnet inte har lyckats bevisa att det är minderårigt. Det kan inte likställas med att åklagaren kan bevisa att barnet är över 18 år och har lämnat felaktiga uppgifter därom.

Därtill krävs att barnet har lämnat de felaktiga uppgifterna uppsåtligen (medvetet), eller av grov oaktsamhet. Även detta torde stöta på stora bevisproblem.

De flesta ensamkommande barn vet sin ålder tack vare information från föräldrarna. Den framgår även på alla deras identitetshandlingar. De har således vuxit upp i tron att de har en viss ålder. De har således inte medvetet, eller av grov oaktsamhet, lämnat oriktiga uppgifter.

Sammanfattningsvis ger detta vid handen att varje korrekt polis torde inse att det saknas anledning att inleda en förundersökning. Varje påläst åklagare torde inse att det strider mot bättre vetande att väcka åtal, eftersom en fällande dom inte kan förväntas. Och varje regelrätt domstol borde ogilla alla eventuella åtal som väcks.

Att polisanmäla de 17 ensamkommande barnen innebär ett ogrundat tagande av polisens, åklagarens och domstolens resurser i anspråk. Vänligen ta detta i beaktande, Skurups kommun, innan ni slösar bort samhällets resurser på nu föreslaget sätt.


Emilie Hillert, advokat


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.