Våra äldre svälter – vi måste agera nu

Debattören: Socialstyrelsens nya regler verkar inte ha fått någon effekt alls

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-04-21 | Publicerad 2017-04-20

Studier gjorda vid Högskolan i Jönköping visade att omkring hälften av alla äldre personer i Sverige riskerar att drabbas av undernäring, skriver dagens debattör.

DEBATT. Varje år svälter tusentals äldre svenskar. Trots att frågan uppmärksammats i decennier är problemet fortfarande omfattande. Konsekvenserna för våra äldre är minskad livskvalitet, försämrad funktionsförmåga och ökad risk för annan sjuklighet och död. Om siffror från Västerbotten gäller för hela landet har hela 13 procent av alla över 80 åren så allvarlig undernäring att de riskerar att svälta ihjäl. Det är framförallt de som har hemtjänst och bor hemma som drabbas, men inte bara.

Exempel på vanliga plågsamma biverkningar är infektioner och depression. För att komma åt problemet krävs ett kraftfullt åtgärdspaket, men också en mer human attityd mot våra äldre och ett större intresse för att öka deras livskvalitet.

Forskning visar exempelvis att det lönar sig att arbeta aktivt med att förbättra mat- och måltidsomhändertagandet av de äldre.

Undernäringens följder är många.

Försämrat immunförsvar, förtvinade muskler, ökad infektionskänslighet och större risk för fallolyckor är några av konsekvenserna som undernäring kan leda till.

Därför krävs arbete på flera fronter för att vända utvecklingen och minska riskerna för de äldre. För det första måste kompetensen kring mat- och måltidskunskaper stärkas och även kompetens kopplat till näringseffekter av olika typer av medicinering och behandling. För det andra måste nattfastan kortas ned. För det tredje måste uppföljning och kontroll förbättras.

Socialstyrelsen presenterade i januari 2015 nya riktlinjer och skärpta krav för hur undernäring ska förebyggas och behandlas. De nya reglerna ställer skarpa krav på rutiner och kräver att sjukvården och omsorgen arbetar systematiskt för att förhindra undernäring.

Trots att det nu gått över två år sedan Socialstyrelsen gick ut med dessa krav finns ingen tydlig översikt om hur dessa riktlinjer egentligen efterföljs.

Det finns skäl att ifrågasätta om de nya riktlinjerna har fått någon större effekt ute i verkligheten överhuvudtaget.

Undernäring är ett problem både i Europa och lokalt. Medical Nutrition Industry har sammanställt flertalet studier runt om i Europa och har kommit till slutsatsen att runt 33 miljoner människor i Europa är undernärda. Studier gjorda vid Högskolan i Jönköping visade att omkring hälften av alla äldre personer i Sverige riskerar att drabbas av undernäring.

Eftersom äldre har behov av extra näring och ofta drabbas av andra fysiska och psykiska besvär är det inte förvånande att de är en utsatt grupp.

Är man dessutom kroniskt sjuk i folksjukdomar som exempelvis cancer eller KOL blir risken ännu större att drabbas. Med både studier och riktlinjer att luta sig mot idag kan man tycka att ett krafttag borde genomförts för länge sedan för att bistå patienter att äta rätt.

Det är lättare att förebygga än att behandla undernäring. Därför är det viktigt att tidigt identifiera de personer som är i riskzonen och därifrån snabbt vidta åtgärder. Det är brådskande. Gamla och sjukdomsdrabbade har rätt att leva ett värdigt liv. Att bli gammal ska inte vara förknippat med oro eller rädsla för att inte bli sedd och bortglömd. Ett liv med undermålig mat blir inte mycket till liv, det skulle nog de flesta medelålders skriva under på.


Anders Åker, chefredaktör för Tidningen Doktorn och doktorn.com


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.