Vi måste pressa tillbaka våldet i skolan
Trygghet är en grundförutsättning för vårt uppdrag, skriver debattören
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-09-20
DEBATT. Anmälningarna om fysiskt våld i skolan har nästan fördubblats på fyra år. Det är en ytterst allvarlig utveckling och en signal om att mer måste göras för att pressa tillbaka våldet och skapa en god arbets- och lärmiljö.
Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om fysiskt våld i skolan har ökat från 230 anmälningar 2012 till 425 anmälningar 2016. Över 70 procent av anmälningarna rör våld som begås av elever mot lärare eller annan skolpersonal. Siffrorna visar att det inte görs tillräckligt idag för att skolledare, lärare och elever ska må bra och få utvecklas i skolan.
Lärare ska aldrig lämnas ensam med ansvaret att hantera situationer som spårar ur. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för en god arbetsmiljö.
Det kräver i sig ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete som innefattar både handlingsplaner, kompetensinsatser och riskbedömningar samt fungerande företagshälsovård och elevhälsa. Skolledning och huvudmän måste erbjuda stöd och ha etablerade säkerhetsrutiner.
Även Arbetsmiljöverket har ett viktigt övergripande ansvar för att se till att vår arbetsmiljö är trygg och säker. Redan förra hösten skickade vi en skrivelse till Arbetsmiljöverket för att uppmärksamma dem på allvaret i lärarnas arbetsmiljö. De är fortfarande oss svaret skyldiga, då några ytterligare åtgärder inte har vidtagits.
När skolan inte är trygg och säker för elever och lärare måste samhällets alla tänkbara åtgärder sättas in för att garantera att den blir det. Trygghet och säkerhet är en grundförutsättning för att vi ska kunna lyckas med vårt viktiga pedagogiska uppdrag.
Men vi behöver också gå till botten med våldets orsaker. Ibland är det skolrelaterat, ibland bottnar det i familje- och hemsituationer. Ofta kan en nyckel vara direkt dialog och bra samarbete med föräldrar och vårdnadshavare.
I andra fall är samarbete och samordning med socialtjänst och/ eller polis A och O. Allt våld är inte präglat av svåra sociala eller medicinska omständigheter, men inte sällan är det en väsentlig faktor.
Vi lärare kan göra mycket både för att upptäcka elever som av olika anledningar far illa och även väga upp elevers olika förutsättningar. Självklart blir det arbetet än mer framgångsrikt när vi får tid att tillsammans med kollegor ägna oss åt våra elever och deras behov. Och vi ska såklart alltid slå larm om vi misstänker att elever lever i osunda hemförhållanden eller rör sig i destruktiva sociala miljöer.
Däremot kan vi lärare inte ensamma lösa samhällsbrister, bekämpa gängkriminalitet, segregation eller utanförskap. I det arbetet behöver hela samhället kraftsamla.
Det behöver finnas ett nära samarbete och upparbetade rutiner mellan socialtjänst, polis och skola. Även civilsamhälle och föreningsliv kan ofta med fördel vara involverade för att bryta en destruktiv utveckling.
För skolor som verkar i områden med svåra sociala utmaningar, behöver det finnas tillräckliga ekonomiska resurser som kompenserar för det tuffare utgångsläget.
Men det handlar lika mycket om att organisera ett helhetsgrepp runt elevernas livssituation, bland annat om att förstärka elevhälsan, att anställa yrkesgrupper som kan hjälpa barn och ungdomar med det som inte ingår i lärarrollen och bygga nätverk runt elever och elevgrupper.
Alla skolledare och lärare har rätt till en trygg och säker arbetsplats och alla elever har rätt till en trygg och säker skolmiljö. De alarmerande siffrorna från Arbetsmiljöverket måste tas på allvar och följas av en ökad intensitet i arbetet mot våld och hot i skolan och för en trygg, lärorik och stimulerande miljö.
Johanna Jaara Åstrand, Ordförande Lärarförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.