Skyll inte matsvinnet på oss konsumenter
Debattören: Våra matvanor är bara en liten del av problemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-29
DEBATT. I dag är det matsvinnsdagen, en dag för att uppmärksamma det berg av mat som varje dag slängs i onödan.
Ofta fylls denna dag med tips på hur du som konsument kan minska ditt matsvinn – behåll skalet på rotfrukterna, lägg mer mat på tallriken och mindre i kompostpåsen, återanvänd kokvattnet i soppan och laga mat på kylskåpsrester.
Men matsvinn är egentligen bara en effekt av ett icke fungerande globalt matsystem.
Det matsystemet är för stort och komplext för att utvecklingen mot mer hållbarhet ska läggas tungt på konsumenternas axlar.
Individens matvanor är bara en liten del av problemet.
I dag lever 828 miljoner människor i världen i kronisk hunger. Samtidigt blir en tredjedel av all mat som produceras i världen till svinn.
Det är i dag känt hur enorm matens totala påverkan på miljö, klimat, folkhälsa och rättvisefrågor är.
Till exempel kommer en tredjedel av hushållens klimatpåverkan från mat och den största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel.
En majoritet av alla som lever i hunger är småbrukare, boende på landsbygden i länder med utbredd fattigdom.
Att de som själva varje dag odlar mat är mest utsatta för hunger är absurt och ett tydligt tecken på ett systemfel.
Förutsättningar och inkomster för småbrukare, i synnerhet kvinnor och ursprungsfolk, måste stärkas.
De måste ha möjlighet att tjäna pengar på sin mat och själva tillgodose sig och sina familjer näringsrik mat. De måste få tillgång till mark och produktionsresurser som insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader.
Dessutom måste den biologiska mångfalden av fröer, växter, djur och vilda arter bevaras och upprätthållas, bland annat med diversifierade frö- och växtbanker på lokal, nationell, och internationell nivå.
Matsvinn är ett systemfel och inte en enskild aktörs fel.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, försvinner nästan hälften av maten som inte blir uppäten redan innan den når handeln. Ofta på grund av kort datum, felmärkningar, felleveranser eller skönhetsfel.
För att lösa den här frågan behöver fler aktörer inom matsystemet ta sitt ansvar och börja samarbeta. Mataktörer, handel och restauranger måste göra bättre ifrån sig.
Att mäta, rapportera och upprätta strategier med tydliga mål för minskade förluster borde vara en självklarhet för alla matproducenter i dag. Liksom att ta ansvar för produktionens klimatpåverkan och påverkan på människors hälsa.
Maten i dag är för dyr, den når inte fram, och sädesslag som odlas används inte till mat.
Några få aktörer har extremt stor makt och inflytande att påverka beslut som avgör vilken typ av mat som produceras, av vem och när, vad den kostar och inte minst vem som får äta den.
Företagen som har makt över matproduktionen har en uppenbar skyldighet att leverera hållbar mat till marknaden. Forskning visar vad som krävs. Mer växtbaserat, mer näring, större effektivitet och mindre svinn i försörjningskedjorna.
Det behöver vara enklare för oss konsumenter att välja rätt och för det krävs stora systemförändringar.
Ett nytt matsystem som ger tillräckligt med näringsrik mat till alla människor utan att utarma biologiska system eller bidra till onödiga klimatutsläpp.
Malin Flemström, vd The Hunger Project Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.