Ändra lagen – skolor ska ha skolbibliotek
Utredarna: I dag lämnar vi vårt förslag till regeringen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-01-19
DEBATT. I USA stormas kongressen för att hindra ett demokratiskt val. Här hemma visar pandemin att konspirationsteorier kan spridas lika snabbt som myndigheternas rekommendationer. Åsikter blandas med fakta. Det korta och enkla trumfar det genomtänkta och komplexa.
Det är i grunden förutsättningar för demokratin och för det öppna samtalet som nu är hotade. En läsande befolkning är därför viktigare än någonsin.
När vi läser längre texter övar vi oss i att försöka förstå det svåra och sammansatta. Vi stannar upp och koncentrerar oss, i stället för att swipa till nästa budskap. Med all information tillgänglig i fickan hela tiden, blir de långa resonemangen som är skrivna för att hålla över tid ännu viktigare.
När vi läser skönlitteratur sätter vi oss in i andras sammanhang, vi stärker vår förmåga att se andra människor och livsvillkor.
Men bokläsningen minskar bland unga vuxna.
Risken är att vi får alltfler föräldrar som inte kan smitta barn med läsglädje. Även om Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar äntligen går åt rätt håll, så finns det stora skäl till oro.
Andelen unga som inte läser någonting av fri vilja har ökat kraftigt de senaste tio åren. I dag är det en majoritet av de svenska 15-åringarna i Pisa-undersökningen som uppger att de bara läser om de måste. Andelen som inte alls läser skönlitteratur minskar snabbare i Sverige än i andra OECD-länder.
En annan undersökning, PIRLS, visar att bara knappt två av tio fjärdeklassare i Sverige tycker mycket om att läsa. Det är hälften så många som genomsnittet i EU. I början av 2000-talet svarade en majoritet av eleverna i PIRLS att de i vart fall tyckte om att läsa, idag är det färre än hälften.
I längden är det här ohållbart. Att läsa obehindrat kräver övning som inte bara kan åstadkommas under skolans lektioner. Den frivilliga läsningen spelar stor roll.
Läsfrämjandet är tillsammans med arbetet med källkritik och informationssökning huvuduppgiften för skolbiblioteket. Här kan bibliotekarier arbeta med att uppmuntra den intressestyrda, fria läsningen på ett sätt som lärare inte alltid har samma möjligheter till. Fackutbildade bibliotekarier har specifik kompetens i medie- och informationskunnighet, att söka efter fakta och värdera källor.
Vi vet därför att skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier spelar stor roll. Ändå ser vi kommuner som skär ner på skolbibliotek, och huvudmän som försöker komma undan kostnader genom att mer eller mindre medvetet misstolka skollagens krav.
Många elever har inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek, informationssökningar begränsas ofta till googlingar och lärare lämnas ensamma med uppgiften att främja läsande jämte allt annat som måste göras.
Vi har haft regeringens uppdrag att ta fram förslag på en ny lagstiftning som garanterar alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek av hög kvalitet. I dag lämnar vi vårt förslag på skärpningar i skollagen och läroplanerna.
Vi vill att det uttryckligen ska framgå av skollagen att alla skolor ska ha ett skolbibliotek med både tryckta böcker och digitala medier.
Det räcker inte med några spridda hyllor, utan utbudet ska vara samlat och hålla hög kvalitet. Det innebär till exempel att det behöver finnas både sakprosa och skönlitteratur, och böcker för olika åldrar och på olika språk.
I dag löser många skolor uppgiften att ge eleverna skolbibliotek genom att hänvisa till ett folkbibliotek, ibland långt ifrån skolan. Sådan samverkan blir i vårt förslag bara tillåten när skolan har ett annat bibliotek i sin direkta närhet eller så få elever att det är orimligt att bedriva egen skolbiblioteksverksamhet.
Eleverna på sådana skolor ska inte vara utan bibliotek, utan då ska biblioteket och skolan skriftligt komma överens om hur ansvaret för skolbiblioteksverksamheten fördelas.
Vi vill också att det tydligt av skollagen ska framgå att skolbibliotek ska vara bemannade, i första hand av personer med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Dessa högskoleutbildningar behöver därför byggas ut. Lärare som arbetar i skolbibliotek bör dessutom få tillgång till en vidareutbildning.
Idén om ett bibliotek på varje skola är samtida med den moderna svenska demokratins genombrott. De skäl man såg då till att elever ska få tillgång till litteratur, oavsett hur det ser ut i bokhyllorna hemma, är minst lika starka i dag.
Skolbiblioteket är det fysiska uttrycket för skolans bildningsuppdrag, större och bredare än enbart kunskapskraven. Här växer elever till demokratiska medborgare med en vilja att förstå världen och verktyg att förändra den.
Gustav Fridolin, folkhögskollärare
Anna Medin, jurist
Tove Mejer, undervisningsråd
Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.