Folkets vilja – bättre betalt för vårdpersonal

Kommunal: Arbetsgivarna agerar dumsnålt trots rekordöverskott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-29

Kommunerna gör 30 miljarder i överskott – och regionerna nio miljarder. Vad kan i ett sådant läge vara viktigare än att satsa på personalen? skriver Tobias Baudin.

DEBATT. Högre löner och bättre villkor. Det är vad medlemmarna i Kommunal har rätt att förvänta sig av årets avtalsrörelse.

Men trots intensiva förhandlingar tycks arbetsgivarorganisationerna SKR, Sveriges kommuner och regioner, och Sobona, fortfarande tro att applåder och tacksamhet ska betala hyran, fixa arbetsmiljön och ersätta möjligheterna till återhämtning.

Det duger inte. Det är till och med kontraproduktivt. Utan förbättrade arbetsvillkor riskerar Sverige att ställas inför ännu större utmaningar än de som finns i dag. Det är hög tid att arbetsgivarna inser sambandet mellan en välfärd i världsklass och bättre villkor för personalen. Allmänheten har redan gjort det.

Inför att avtalet mellan Kommunal och SKR/Sobona löper ut nu på lördag har vi låtit Sifo ställa ett antal viktiga frågor till allmänheten. Resultatet är glasklart.

Fyra av fem tillfrågade tycker att yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg bör få höjd lön.

Hela åtta av tio anser att en undersköterska bör tjäna ”lika mycket” eller ”mer” än en bilmekaniker. Trots liknande krav på utbildningsnivå tjänar den som valt att laga bilar i snitt 40 000 kronor mer per år i lön än den som arbetar med omsorgen om sjuka och äldre.

Det om något visar på en orimlig obalans som finns i dag – en obalans Kommunal jobbar stenhårt för att bryta.

Samtidigt tycks arbetsgivarna ha gått in i en återvändsgränd. ”Vi skulle gärna satsa, men vi har inte råd”. Så låter det ofta från våra motparter. Men faktum är att det är både dyrt och dumsnålt att låta bli nödvändiga investeringar. Nu gäller det att ta tillfälle i akt och i stället se möjligheterna.

De ekonomiska förutsättningar finns, liksom det folkliga stödet för vad som behöver prioriteras.

Coronapandemin har med all tydlighet visat att det fanns stora behov av ökade resurser i välfärden redan innan viruset spred sig i samhället. Staten har nu skjutit till miljarder till landets kommuner och regioner och SKR säger själva att de gör rekordöverskott.

Av deras egen ekonomirapport som nyligen presenterades framgår att de gör 30 miljarder i överskott för kommunerna och nio miljarder för regionerna. Vad kan i ett sådant läge vara viktigare än att satsa på personalen?

Kommunals yrkanden är knappast orimliga. Vi kräver tre procents löneökning på 12 månader, och 0,5 procent extra till yrkesutbildade i vård, skola och omsorg. Det måste helt enkelt löna sig att sätta sig i skolbänken och med färska kunskaper bidra till höjd kvalitet.

Kommunal vill också se bättre villkor för de som ständigt jobbar natt, rätt till fyra veckors sammanhängande semester och ett permanent slopat karensavdrag för viktiga yrkesgrupper inom välfärden.

Vi kräver med andra ord varken mer eller mindre än bättre arbetsvillkor – och en rejäl chans för svensk välfärd att uppfylla befolkningens förväntningar på trygghet och välfärd.  

Nu har vi ett par dagar på oss innan avtalet löper ut. Och låt mig vara tydlig: vi kommer ägna varenda minut åt att få ett avtal på plats som ger yrkesskickliga medarbetare bättre villkor och välfärden en rejäl skjuts i rätt riktning. En av de absolut viktigaste lärdomarna Sverige kan dra av coronapandemin är att det nya normala måste bli bättre än det gamla.

Nu är det upp till bevis för arbetsgivarna.


Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln