Dags att lagstifta mot rökning från grannar

Debattören: Nya rökförbudet har gett effekt – nu måste vi gå vidare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-26

Det är nu dags att ta nästa steg och se över frågan om att slippa andras rök i sin bostad då många lider av passiv rökning från grannar, skriver Kristina Ljungros.

DEBATT. Redan en månad efter den nya tobakslagen trätt i kraft ser vi nu tydliga effekter. Fler söker stöd för att sluta röka och apoteken har ökat sin försäljning av nikotinläkemedel.

Lagstiftning för rökfria miljöer ger tydliga hälsovinster, både för dem som röker men även för omgivningen. Det är nu dags för regeringen att ta nästa steg för att nå målet om ett rökfritt Sverige år 2025.

Den 1 juli infördes den nya tobakslagen som innebär att man inte längre får röka på uteserveringar och andra offentliga platser, och bara en månad senare tar många människor ett steg mot ett rökfritt liv. Folkhälsoguiden i Region Stockholm rapporterar att Sluta röka-linjen har tagit emot 100 fler samtal i juli jämfört med samma period i fjol.

Att sluta röka minskar avsevärt risken för att dö i förtid av hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer.

Det är aldrig för sent att sluta då cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter rökstoppet. Men fortfarande insjuknar varje år över 6 000 personer i cancersjukdomar som är relaterade till rökning och cirka 5 000 personer avlider i cancersjukdom på grund av rökning. Det är fler liv än trafikolyckor, narkotika och självmord orsakar tillsammans.

Även passiv rökning skadar och det finns ett tydligt samband för risken att utveckla astma, både hos barn och vuxna. Världshälsoorganisationen WHO beräknar att vart 20:e fall av barnastma i Sverige kan vara relaterat till föräldrars rökning.

Att lagstiftning för rökfria miljöer gör skillnad vet vi även från rökförbudet som infördes 2005 som förbjöd rökning på restauranger. Redan efter fyra månader minskade luftvägssymtomen kraftigt hos personal som arbetar inom restaurangbranschen.

Det är nu dags att ta nästa steg och se över frågan om att slippa andras rök i sin bostad då många lider av passiv rökning från grannar.

I en nationell undersökning svarade 11 procent att de dagligen känt sig besvärade av andras tobaksrök utomhus i närheten av sin bostad minst en gång i veckan de senaste tre månaderna, medan drygt 5 procent upplevt besvär i sin bostad.

Dagens lagstiftning (Tobakslagen, Miljöbalken och Hyreslagen) är otillräcklig för att skydda mot passiv rökning från grannar i flerbostadshus och radhus. Fall i Miljödomstolar visar att dagens lagstiftning inte är tillräcklig och när ärenden prövats i Hyresnämnder har det visat sig att ordningsregler om exempelvis rökfritt i flerbostadshus inte håller vid juridisk prövning om någon bryter mot dem.

Det gör det svårt för fastighetsägare som på frivillig väg vill införa rökfritt i nya flerbostadshus och medför problem för hyresgäster som vill bo rökfritt.

I Finland ändrades Tobakslagen 2017 så att fastighetsägare kan ansöka hos kommunen om att införa rökfritt i befintliga flerbostadshus om enkla åtgärder inte hjälper så boende ofrivilligt utsätts för passiv rökning från grannar. Detta borde även vara möjligt i Sverige. Förutom personer med astma eller annan överkänslighet vill många andra bo rökfritt. En opinionsundersökning visar att 66 procent av befolkningen är positiva till rökfria balkonger i flerbostadshus.

Regeringen har antagit målet om ett rökfritt Sverige 2025 men för att realisera det behövs en utredning som ser över gällande regelverk så människor kan bo rökfritt och slippa utsättas för rökning från grannar. Med ny lagstiftning och ett ökat stöd till de som vill sluta röka är målet om ett rökfritt Sverige inte långt bort.


Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och allergiförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.