Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Debattörerna: Sverige är medskyldigt till att hållbara småjordbruk hotas världen över

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-04-17

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver nätverket Makten över maten.

DEBATT. För att säkerställa produktionen och tillgången på mat måste vi tänka om. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag.

I stället behöver vi ett livsmedelssystem som bygger på hållbara metoder, som sätter människors rätt till hälsosam mat i centrum och skyddar de som förser oss med mat mot våld och hunger.

I skenet av Covid-19 blir det påtagligt att vi lever i en globalt sammanlänkad och sårbar värld. Detta gäller även det globala systemet för matproduktion.

I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 90 procent av landets livsmedel. I dag är siffran nere i 50 procent. Räknar vi in importerat foder blir siffran för Sveriges självförsörjning 25 procent. Det betyder att var fjärde tugga består av mat producerad i Sverige.

I SVT Nyheter svarade Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson att detta inte är ett problem så länge transportkedjan inte bryts. Men är det något som Coronapandemin har visat är det att förutsättningarna för världshandeln kan förändras mycket snabbt.

Världens småbrukare står för cirka 70 procent av matproduktionen globalt men använder mindre än 25 procent av marken och vatten medan det industriella jordbruket producerar 30 procent av vår mat men kontrollerar 70 procent av marken.

I dag, den 17 april på småbrukarnas internationella kampdag, vill vi uppmärksamma de människor som föder oss. Vi vill synliggöra det våld och den utsatthet som världens småbrukare utsätts för i spåren av det industriella jordbrukets utbredningen och den ökande handel med mark och naturresurser.

Jordbruks-och livsmedelsindustrin är den sektor där flest människorätts- och miljöförsvarare mördas i världen.

Här är Sverige direkt medskyldiga. Låg matproduktion i Sverige innebär ökat tryck på mark och andra resurser i världen. Statliga AP-fondernas investeringar i mark i Brasilien bidrar också till skövling och tvingar bort människor från landsbygden.

FN varnar nu för att pandemin kommer att öka världshungern. Redan innan pandemin, led 810 miljoner människor av hunger. Cirka 80 procent av dessa bor på landsbygden med matproduktion som främsta inkomstkälla.

Rörelsen för kvinnor på landsbygden i Södra Afrika, ”Rural Women Assembly”, har påpekat att det inte finns någon strategi för att inkludera produkter från småskaliga producenter i leveranskedjan i åtgärderna för att hantera pandemin.

Lokala marknader har tvingats stänga medan de som kontrolleras av stora industriella livsmedelsföretag anses samhällsviktiga och hålls öppna.

Denna åtgärd drabbar lokala jordbrukare ekonomiskt och minskar allmänhetens tillgång till mat. 

Pandemin visar oss att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen.

Våra samarbetsorganisationer jobbar med agroekologiskt jordbruk för att kunna stå emot denna och andra kriser såsom klimatförändringar.

För att minska spridningen av Covid-19 har småbrukare i Argentina och Brasilien arrangerat hemleveranser av agroekologisk mat till rimligt pris. Men majoriteten av världens småbrukare saknar skydd från våld och rättigheter till mark, fröer, vatten och andra naturresurser.

Därför har den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina tillsammans med allierade arbetat fram en FN-deklaration för småbrukares rättigheter som röstades igenom 2018.

Sverige var ett av 8 länder som röstade emot. Däremot har 121 länder, mestadels från det globala syd, ställt sig bakom deklarationen.

För att säkerställa produktionen och tillgången på mat globalt måste vi ställa om. Genom ett agroekologiskt jord- och skogsbruk kan vi skapa en matberedskap för framtida kriser.

Vi kräver att den svenska regeringen inför en livsmedelsstrategi med katastrofhantering för framtiden som bygger på hållbarhet och matdiversitet.

Vi kräver att den svenska regeringen omprövar sitt tidigare ställningstagande gällande FN:s deklaration om småbrukares rättigheter för att garantera matförsörjning, hälsosam kost samt för att skydda människor mot våld, hot och förtryck.


Makten över maten-nätverket:
Eva Jonsson, styrelseledamot Nordbruk-Vía Campesina
Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
Josefin Winberg talesperson Framtidsjorden


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här