Uppsala är i behov av fler kommunpoliser

Debattörerna: Riksdagens bristande integrationspolitik har lett till ökade trygghetsproblem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-08-18

Uppsala kommun behöver fler kommunpoliser i stället för ordningsvakter. Eftersom det är riksdagens bristande migration -och integrationspolitik som lett till ökade trygghetsproblem måste statliga medel finansiera uppbyggnaden av detta, skriver Stefan Hanna och Hansi Stafbom (UP).

DEBATT. Trygghetsfrågor är centrala i ett samhälle då den faktiska och upplevda tryggheten har stor betydelse för hur väl vårt samhälle fungerar.

I ett otryggt samhälle begränsas enskilda människors frihet mer eller mindre. Många väljer att inte gå ut på kvällar, undviker att löpträna i parker och undviker att resa kollektivt.

Den personliga friheten begränsas och störningseffekter på hälsa och försämrat näringslivsklimat ska tas på största allvar.

Vi anser att Uppsala ska kräva många fler dedikerade kommunpoliser.

I en opinionsundersökning vi genomfört med Provos Research säger över 80 procent av Uppsalaborna att trygghetsfrågorna är viktiga. Det är gemensam inställning bland både kvinnor och män samt bland våra yngre invånare. 84 procent av kvinnorna, 82 procent av männen och 74 procent av Uppsalas invånare mellan 17-34 år anser det.

De nationella debattörerna, med Uppsalaanknytning, Kajsa Dovstad och Malcom Kyeyune, har i samhällsdebatter skrivit klokt om de ökande trygghetsproblemen. De understryker allvaret i den negativa utvecklingen och de förundras över att inte åtgärderna för att bryta den destruktiva utvecklingen stärks.

Vi håller med.

Långsiktigt handlar tryggheten om ett samhälle där vi känner mer tillit till varandra i stället för att misstron ökar. Detta kan endast uppnås genom att föräldrar, förskola, skola, socialtjänst, föreningsliv, polisen och näringslivet har en samsyn om vad som är rätt och fel och att man stoppar dåligt och olämpligt beteende när barnen är unga. Många gånger är insatser först på högstadiet för sent för att hjälpa ett barn som växer upp i en skadlig miljö att få en bättre livsstilschans.

Tills vi kraftigt minskat utanförskapsproblemen måste det sociala omhändertagandet av kriminella unga öka och det polisiära trygghetsarbetet kraftigt förstärkas i Uppsala.

Orosanmälningarna kopplade till barn i Uppsala har exploderat de senaste åren. Mellan 2007 och 2018 ökade de med alarmerande 364 procent. Vi kräver att verkningsfulla förebyggande insatser för barn och unga sätts in mycket tidigare. Och vi kräver att Socialtjänsten direkt omhändertar barn som begår allvarliga brott.

Visst är kameror ett viktigt bidrag i trygghetskampen. Det har också visat sig att kameror har en preventiv effekt mot till exempel narkotikaförsäljning. Enligt Tryggare Sverige förflyttas inte bara försäljningen, den minskar. Visst är ordningsvakterna också viktiga bidrag i trygghetskampen. Det räcker dock inte för att bryta den negativa trenden.

Till exempel bör även Uppsala, som allt fler kommuner, överväga någon form av tiggerireglering för att hindra att dessa utsatta människor utnyttjas och fortsätter att leva i en destruktiv miljö. Enligt en genomförd större opinionsundersökning tycker hela 46 procent av Uppsalaborna att ett tiggeriförbud bör införas i vår kommun. 43 procent kvinnor, 48 procent män och 35 procent bland åldersgruppen 17-34.

Ett sätt att betydligt bättre motverka tiggeri är att som Socialdemokraterna i Eskilstuna införa ett områdesspecifikt tiggeritillstånd. Ett sådant tillstånd gör det också lättare för socialförvaltningen att kunna stötta utsatta och EU:s tremånadersregel för uppehållstillstånd kan betydligt bättre efterlevas.

För att bättre hantera orosanmälningar, tiggeritillstånd, bättre säkerställande av våra ordningsregler måste Polisen stärkas med många fler dedikerade kommunpoliser.

Enligt opinionsundersökningen tycker 36 procent av Uppsalaborna att kommunpoliser behövs. 42 procent inom åldersgruppen 35-54 och 28 procent inom åldersgruppen 17-34.

Vi anser att kommunpoliserna till 100 procent ska vara lokala resurser. Många av dessa poliser kan med fördel ingå i Polisens praktikutbildning. I dag är de lokalt dedikerade resurserna mycket begränsade.

All offentlig ordningspersonal ska till 100 procent styras av Polisen som har våldsmonopol och ansvar för att lag och ordning upprätthålls. Ordningsvakter arbetar alltid under polisen även om de betalas av någon annan. Vi anser att offentliga ordningsvakter ska anställas direkt av polismyndigheten och användas som ett komplement till mer välutbildade poliser. Med fördel kan de kallas Polisens ordningsvakter.

Eftersom det är riksdagens migrationspolitik, och bristande integrationspolitik, som kraftigt ökat trygghetsproblemen måste statliga medel finansiera uppbyggnaden av kommunpoliser.

Det är fel att kommuninvånarna får betala många miljoner för ordningsvakter.


Hansi Stafbom, Sakområdesledare Trygghetsfrågor i Utvecklingspartiet demokraterna
Stefan Hanna, Partiledare i Utvecklingspartiet demokraterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.