Tiden rinner ut om vi ska hinna rädda haven
Debattörerna: Sverige måste ta ansvar och leva upp till sina löften
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-10
DEBATT. Hälften av planetens yta. Det är vad som står på spel under de FN-förhandlingarna för ett globalt havsavtal som just nu hålls i New York.
Havet utanför nationell jurisdiktion – det vatten som ligger bortom enskilda staters juridiska gränser – tillhör på samma gång alla och ingen.
Att skydda detta gemensamma arv ligger därmed i allas intresse – nuvarande såväl som framtida generationers. Men tiden rinner ut.
Havet är livets vagga. Det inte bara livnär en stor del av jordens befolkning, det skapar också hälften av det syre vi andas och spelar en livsviktig roll i det globala klimatsystemet.
Världshavet tar upp en fjärdedel av våra koldioxidutsläpp och har redan fångat upp 90 procent av den temperaturökning som de mänskliga utsläppen har skapat.
IPCC konstaterade senast för en vecka sedan att klimatförändringarnas konsekvenser än värre än tidigare forskning visat på.
Samtidigt som havet är en ovärderlig tillgång i att minska och skydda oss mot klimatkrisens effekter, är ekosystemen under ytan bland dem som påverkas allra mest av ett förändrat klimat. Världshavet är redan hårt pressat av överfiske, föroreningar, övergödning, oljeborrning, och ökande fartygstrafik.
Den globalt ökande temperaturen och de stigande halterna av koldioxid försurar havet och pressar havets ekosystem allt närmare kollaps.
Dagens system har misslyckats med att skydda biologisk mångfald i havet utanför nationell jurisdiktion.
Enligt FN:s mål för biologisk mångfald, de så kallade Aichi-målen, skulle 10 procent av havet utanför nationell jurisdiktion vara skyddade till 2020. Ändå har i dag bara en procent av dessa någon typ av skydd.
Vad som behövs är ett globalt organ med mandat att etablera marina reservat på internationellt vatten, och som säkerställer en global rättvis fördelning av de ekosystemtjänster från havet som vi drar nytta av.
Och detta kan faktiskt bli verklighet. Den 7–18 mars träffas representanter från världens länder i New York för att förhandla fram ett avtal till skydd för det internationella havet.
Att resultatet blir ett starkt avtal är helt avgörande för havets framtid – och därmed för alla sju miljarder av oss som direkt eller indirekt är beroende av havets hälsa.
Tyvärr finns det många intressen, främst från länder i det globala Nord, som motverkar förverkligandet av ett sådant verktyg.
Sverige har åtagit sig att stötta att 30 procent av havet ska skyddas innan 2030. Våra politiker har därmed ett ansvar att driva ambitionerna i förhandlingarna framåt mot ett tillräckligt starkt avtal:
- Ett nytt FN-organ med mandat att etablera marina reservat och reglera aktiviteter på internationellt vatten måste inrättas.
- En beslutsprocess som är demokratisk, effektiv, och sker i samråd med påverkade grupper, inklusive ursprungsbefolkningar, ungdomar, och drabbade lokalbefolkningar måste säkerställas. I förhandlingarna behövs ett omröstningssystem som tillåter majoritetsbeslut om konsensus inte kan uppnås.
- Ett enhetligt och övergripande system för marina miljökonsekvensbeskrivningar måste införas för alla aktiviteter som påverkar det internationella havet, även verksamheter som bedrivs inom nationell jurisdiktion.
I morgon den 11 mars anordnar Fridays for future Sverige en samlad demonstration runtom i landet för att kräva att Sverige och EU tar sitt ansvar för att säkerställa att internationella havet kan skyddas.
Havets ekosystem har en exceptionell kapacitet att återhämta sig, om vi bara ger dem en chans. Men ingen global kris kommer att kunna bromsas om vi utelämnar hälften av vår planet.
Lydia Rysavy, High seas alliance, Fridays for future Sverige
Ida Edling, Klimatjuristerna vid ICJ studentsektion
Alexander Ahl, Fridays for future Sverige
Sandra Lamborn, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.