Två procent av SVT:s ”Rapport” rör klimatet

Debattörer: Ni invaggar befolkningen i ett verklighetsfrånvänt lugn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2022-08-28 | Publicerad 2022-08-27

Under en vecka sändes 12 inslag i ”Rapport” om flyget utan att man i dem pratade något som helst om flygets klimatpåverkan – trots att svenskarnas totala klimatpåverkan från flyget står för större utsläpp än hela personbilstrafiken i Sverige, skriver debattörerna.

DEBATT. Detta är ett öppet brev till SVT. Europa och resten av världen brinner efter en rad nya värmerekord. Det är 2,5 år sedan EU utlyste klimatnödläge och ett år sedan FN:s generalsekreterare utlyste kod röd för mänskligheten.

Trots detta handlar bara två procent av sändningstiden i SVT:s nyhetsprogram ”Rapport” om klimatkrisen eller andra miljökriser, visar vår nya statistik.

Vi anser därför att SVT inte tar sitt ansvar som allmännyttig och oberoende public service. Den bristfälliga nyhetsrapporteringen om den extremt allvarliga klimatkrisen och utdöendet av arter invaggar befolkningen i ett verklighetsfrånvänt lugn.

Sedan i januari 2022 tar vi tid på SVT:s nyhetsinslag om klimat och miljö. Vi delar in inslagen i kategorierna ”tydlig rapportering”, ”mindre tydlig rapportering” och ”övrig rapportering”. Vår definition av ”tydlig rapportering” är inslag som förklarar det akuta läget för klimatet, den biologiska mångfalden eller andra miljökriser.

Resultatet av mätningarna är sorgligt att se. Bara 2,2 procent av sändningstiden i SVT:s nyhetsprogram ”Rapport” 19.30 handlar på ett tydligt sätt om klimatkrisen, artkrisen eller andra miljökriser.

Under exempelvis vecka 27 sände ”Rapport” klockan 19:30 ett inslag om klimatet som vi bedömde som tydligt. Inslaget var 3 minuter och 15 sekunder långt, alltså bara två procent av 165 minuter sändningstid.

Samma vecka sändes 12 inslag om flyget utan att man i dem pratade något som helst om flygets klimatpåverkan – trots att svenskarnas totala klimatpåverkan från flyget står för större utsläpp än hela personbilstrafiken i Sverige.

Problemet med den här undermåliga nyhetsrapporteringen är att tittarna inte förstår hur akut och allvarlig situationen är så att de kan göra en korrekt bedömning av vad som är viktigt, relevant och har störst påverkan på deras liv. Hur rimmar det med SVT:s kvalitets- och folkbildningsuppdrag?

I SVT:s sändningstillstånd står det såhär: "SVT ska meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.”

Det har nu gått ett år sedan FN:s klimatpanel IPCC publicerade den rapport som fick FN:s generalsekreterare António Guterres att utlysa kod röd för mänskligheten. Guterres sa att rapporten borde innebära dödsstöten för användningen av fossila bränslen. Men i Sverige ökar utsläppen igen efter pandemin.

I SVT:s sändningstillstånd står det även såhär: ”SVT ska granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra maktsfärer."

Det måste rimligtvis även gälla våra folkvalda politiker men även här brister SVT i sitt ansvar att granska och utöva ansvarsutkrävande journalistik.

Vi vet att många har kontaktat SVT via e-post och telefonsamtal för att påpeka den bristfälliga rapporteringen eller ge tips på klimatnyheter att rapportera om.

De får svar som tyder på att SVT ser klimatkrisen som ett särintresse, en ”hjärtefråga” hos de som tar kontakt. Bemötandet tyder på att SVT:s journalister och redaktörer själva inte har förstått situationens allvar.

Klimatkrisen är inget särintresse, den är enligt en enig forskarkår den mest allmänna och allvarliga kris som någonsin drabbat mänskligheten. Allmänintresset är därför enormt. De ekonomiska följderna av extremvädret är gigantiska. Krisen leder redan till dödsfall, utrotning av arter, översvämningar i vissa regioner och torka i andra, matbrist och flyktingströmmar.

Eller som FN:s generalsekreterare António Guterres nyligen uttryckte det: ”Mänskligheten har två val: Kollektiv handling eller kollektivt självmord”.

Vi menar att det nu är hög tid för media att ha en klimatrapportering i enlighet med att EU utlöst klimatnödläge, att FN utlyst kod röd och att det just nu pågår ett sjätte massutdöendet av arter.

Medborgarna har rätt att förvänta sig klimat- och miljöjournalistik som är frekvent, tydlig, granskande, ansvarsutkrävande och folkbildande.


Patrizia Svedberg, initiativtagare till facebooksidan Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen
Niclas Köhler, miljöjournalist och biolog
Ragnhild Larsson, Redaktör och producent för Klimatpodden
Petra Palmén, Klimataktion


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen