Vad är planen för alla som lider av postcovid?
Debattörerna: Ingen svensk myndighet tar ansvaret
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-04-11 | Publicerad 2022-04-04
DEBATT. Officiell statistik visar att vi även denna vinter har sett en hög smittspridning i landet, bland annat orsakad av den mer smittsamma omicronvarianten.
Något som däremot inte går att utläsa ur officiella svenska siffror är hur många av de smittade som utvecklar långtidssymtom.
Det är nämligen ingen svensk myndighet som fått i uppdrag att genomföra en sådan studie, och det är oklart hur många som bara har lätta sviter och hur många som påverkas påtagligt i sitt dagliga liv.
Vi räknar lågt: Även om det bara skulle vara en procent av de smittade som får de svårare formerna av postcovid, med tydlig påverkan på hjärna, hjärta och lungor, motsvarar det ändå cirka 50 000 personer – ett fullsatt Friends arena!
Ser man på brittiska uppskattningar är denna siffra sannolikt för låg. Finlands regering har konstaterat att postcovid riskerar att bli landets största folksjukdom, och tillsatt en expertgrupp som följer kunskapsutvecklingen om postcovid.
I Tyskland säger hälsominister Lauterbach (som är läkare och professor i epidemiologi) att postcovid kommer att bli en av de viktigaste kroniska sjukdomarna framöver.
Då ingen svensk myndighet bevakar frågan blir det dock – precis som under första vågen – upp till patienterna själva att slå larm.
Vi vill göra regering, myndigheter och regioner uppmärksamma på att de ökande fallen efter omicron riskerar att öka antalet personer med långtidssymtom.
Vi ser redan tecken på det i våra nätverk, både bland vuxna och barn. En del av dessa kommer säkerligen att spontantillfriskna inom några månader. Men en inte obetydlig andel kommer att utveckla mycket långvariga och funktionsnedsättande symtom.
Antalet läggs dessutom till de patienter från tidigare vågor, som aldrig tillfrisknat. Att vi i Sverige ”ska lära oss leva med viruset” – som från den 1 april inte ens klassas som allmänfarligt – innebär att gruppen svårt långtidssjuka riskerar att växa.
Fler arenor fylls allteftersom. Någon botande behandling finns ännu inte.
Samtidigt är det ingen svensk myndighet eller expertgrupp som har i uppgift att följa den växande kunskapen om postcovids sjukdomsmekanismer och diagnostik.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har fått ett mycket avgränsat uppdrag och kartlägger bara studier om behandling eller rehab.
Eftersom sådana tar tid att genomföra har de bara identifierat nio relevanta studier, vilket kan jämföras med den finska expertgruppen som i sitt bredare uppdrag studerat 4 000 artiklar.
Konsekvensen blir att svenska makthavare får utgå från gissningar när de har att besluta om postcovids inverkan på folkhälsa och sjukvårdsbehov.
Både Coronakommissionen och Kungliga Vetenskapsakademin har påtalat behovet av mer forskning och förbättrat omhändertagande av postcovidpatienterna.
I SVT-dokumentären ”Bakom den svenska modellen” säger även socialminister Lena Hallengren att ”… det är fruktansvärt att tänka på […] de som lever med symtom för lång tid framöver.”
Vi undrar därför: Vad är regeringens plan?
Som patientföreträdare och spetspatienter föreslår vi höjda ambitioner:
- Inrätta ett nationellt kunskapscentrum om postcovid. Kunskap och landvinningar måste spridas snabbare och bättre inom vården än idag, och även nå beslutsfattare så att de ges ordentliga underlag inför beslut.
- Den nationella pandemiersättningen måste även omfatta vård av postcovid. Vi har hittills sett hur det blir när en ny och stor patientgrupp ska ingå i befintligt uppdrag. Dyrare diagnostiska undersökningar riskerar att prioriteras ner till förmån för billigare diffusa rehabinsatser.
Att blunda för postcovid kommer emellertid inte att bli billigare i längden. Varken för individen eller för samhället.
Hur gärna vi än vill lägga pandemin bakom oss så är virusets konsekvenser något vi som samhälle kommer att behöva hantera under en lång tid framöver.
Lisa Norén, specialistläkare, nätverket Läkare till läkare (läkare med postcovid)
Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande, Svenska covidföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.