Den nya politiken ett svek mot asylrätten

Debattören: Blottar hur långt ifrån verkligheten politikerna befinner sig

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-10-21

I Tidöavtalet finns en bild av att människor kommer till Sverige och lever ett enkelt liv med lätt tillgång till ett uppehållstillstånd. Det visar på hur lite insatta högerpartierna är i hur dagens asylprövning ser ut, skriver Jonna Mannberg.

DEBATT. I dagens Sverige är asylprövningen ett dränerande system som driver utsatta människor till utbrändhet och psykiskt trauma.

Från högerns sida finns en bild av att människor kommer till Sverige och lever ett enkelt liv med lätt tillgång till ett uppehållstillstånd. Det visar på hur lite insatta de är i hur dagens asylprövning ser ut.

Övergripande i Tidöavtalet är hur rättighetskränkande det är och vilken hot mot integrationen det kommer utgöra. Förslagen är inte bara skadliga för människor med erfarenhet av flykt utan dessutom för svenska medborgare och samhället i stort.

Tidöavtalet blottar hur långt ifrån verkligheten politikerna befinner sig.

Vi lever i en värld som kantas av krig och konflikter, av människorättskränkningar och avrättningar utförda av staters överhuvuden. Vi ser hur klimatkriser driver och kommer fortsätta att driva allt mer människor på flykt.

Just nu befinner sig 100 miljoner människor på flykt. Det är Sveriges befolkning tio gånger om. Det innebär att vi här och nu ser ett skyddsbehov som är större än vad de någonsin tidigare har varit.

Samtidigt har vi i Sverige under en lång tid rört oss längre och längre ifrån en människovärdig och rättighetsbaserad asylrätt och asylprövning.

Experter på asylrätt såväl som civilsamhällesorganisationer, som är de med den tydligaste insikten i hur situationen faktiskt ser ut för asylsökande som lyckas ta sig till Sverige, är eniga.

Situationen som den ser ut nu är ohållbar – med det nya avtalet kommer det vara nästintill omöjligt att få skydd. Tydligt är att de som fattar besluten är de som befinner sig längst ifrån de människor som besluten påverkar. 

I samband med de konflikter och klimathot som vi nu ser borde vi möjliggöra för allt fler säkra vägar till Sverige. De enda sådana sätten i dagsläget är som kvotflykting, genom arbetskraftsinvandring eller genom anhöriginvandring.

Att Tidöavtalet begränsar möjligheterna till alla tre visar tydligt på dess bristande försök till att faktiskt skapa en hållbar migrationspolitik. 

Paragraferna i Tidöavtalet gör också tydligt hur godtycklig dess tolkning är. I skrift uttrycks ”hot mot grundläggande svenska värden” och ”anmärkningar i fråga om levnadssätt” som grund för att någon ska anklagas för ”bristande vandel” vilket möjliggör för indraget uppehållstillstånd.

Retoriken som förs från högerns håll, med begrepp som paradigmskifte och ansvarsfull migrationspolitik, blir paradoxala när de förslag som förs fram är alltifrån ansvarsfulla.

För vem är migrationspolitiken ansvarsfull? 

I vår verksamhet möter vi ständigt konsekvenserna av den faktiska påverkan som asylprövningar har på individer. Vi möter människor som drivs till papperslöshet, som genom avslag efter avslag drabbas av psykisk ohälsa eller i vissa fall missbruk, människor som år efter år saknar någon trygghet eller stabilitet, som ständigt kämpar för sin överlevnad.

Detta samtidigt som människor bär på bagage av trauman från tiden i hemlandet eller under flykten.

För många är uppehållstillståndet, om det väl kommer, ett andrum i det ständiga traumat. Att lägga fram förslag om indragna uppehållstillstånd för ”bristande vandel” är bara ytterligare en metod för att återtraumatisera de svagaste i vårt samhälle. 

Vi ser dessutom tydligt hur tidsbegränsade uppehållstillstånd skapar hinder och i många fall omöjliggör för integrering eller trygghet för individer i behov av det.

Att cementera tillfälliga uppehållstillstånd är inte på något sätt hållbart för en fungerande integration.

I stället motarbetar det människors möjlighet till integrering – eftersom en viktig komponent för integrationen är just vetskapen om att en kommer att få stanna kvar i Sverige.

För dig som är rädd nu vill jag avsluta med att säga – vi i Refugees welcome Stockholm finns här.

Vi finns här med juridisk rådgivning i ditt asylärende eller med myndighetshjälp. Vi finns för samtal och stöd. Vi finns här för att vara en del av din resa så att du inte behöver gå igenom den ensam.

Vi har nästan inga medel och vi är helt ideellt drivna, så vi är inte hotade av indragna stöd eller övriga inskränkningar i verksamheten. Vi kommer att fortsätta finnas här. 


Jonna Mannberg, ordförande för Refugees welcome Stockholm


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.