Därför röstar vi nej till EU:s klimatlag i dag
MP: De nya utsläppsmålen är ett hån mot kommande generationer
DEBATT. Nu har vi i EU-parlamentet chansen. I dag kan vi rösta för en klimatlag som inte är i linje med Parisavtalet och är både undermålig och bristfällig – eller rösta nej och skicka tillbaka lagen till förhandlingsbordet för att få ordning på EU:s klimatpolitik innan det är för sent.
Sedan förra våren har EU:s institutioner förhandlat om den nya klimatlagen. Det är en EU-gemensam lag som ska sätta ramarna för unionens klimatarbete och säkerställa att vi håller oss inom vetenskapens och Parisavtalets ramar.
Det handlar om att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grads global medeltemperaturökning i slutet av århundradet.
Vi kommer visserligen att passera 1,5 grad om cirka tio år, men kan teoretiskt i framtiden åter kyla ner planeten – och i så fall rädda oss undan de värsta scenarierna.
Vid förhandlingsbordet tycks de stora partigrupperna, med andra ord socialdemokrater, liberaler och konservativa, haft som prioritet att snarare komma överens , än att nå den överenskommelse som klimatet kräver.
Frankrikes president Emmanuel Macron har av inrikespolitiska skäl skyndat på processen, vilket försvagat förhandlingspositionen för alla någorlunda progressiva krafter.
Sverige har i rådet varit pådrivande för att höja ambitionen givet utgångsläget. Men i slutändan har tyvärr flera aktörer vid förhandlingsbordet lyssnat mer på motsträviga länder som Ungern och Polen än på vad klimatet kräver.
Det klimatmål som finns i förslaget har påståtts innebära utsläppsminskningar på 55 procent. Men det är ett rent siffertrixande. Den nivån når man bara genom att räkna in kolsänkor, de verkliga utsläppsminskningarna är 52,8 procent.
Vi gröna ville, baserat på vad vi alla vet krävs, se utsläppsminskningar på minst 65 procent och kunde möjligen acceptera 60 procent som en absolut lägstanivå.
Inte heller inkluderas internationell sjöfart eller internationellt flyg i klimatmålen, vilket gör att minskningen egentligen är än lägre.
Med tanke på att utsläppen inom EU sedan 1990 redan minskat med 25 procent är det allt annat än ambitiöst med en målsättning om drygt 50 procent till 2030, det är tvärtom ett hån mot kommande generationer.
Tyvärr är det inte bara 2030-målet som urvattnades vid förhandlingsbordet. Även målet om klimatneutralitet till 2050 har nu kommit att enbart gälla unionen i sin helhet.
Vi gröna har kämpat för att målet ska vara bindande för varje enskild medlemsstat, vilket även är en linje där vi tidigare i förhandlingarna hade stöd av en majoritet i EU-parlamentet.
Därför kommer vi miljöpartister i dag att rösta nej till EU:s nya klimatlag.
Vi kommer att bli anklagade för att ha röstat emot ett viktigt ramverk på klimatområdet och ett steg framåt jämfört med dagens läge. Men vi kan omöjligen rösta för något som inte är tillräckligt för att leva upp till Parisavtalet.
Klimatfrågan är akut. Frågan som bör ställas till våra kritiker är hur deras politik ska klara klimatkrisen, när de stöttar en uppenbart otillräcklig linje.
Om vi fortsätter på den inslagna vägen är vi otvetydigt på väg mot en klimatkatastrof. EU har chansen att ändra kursen, att visa ett globalt ledarskap på riktigt, och genom det även undvika de värsta scenarierna.
Men då måste dagens omröstning om klimatlagen bli ett tydligt steg framåt. Och vi hoppas fortfarande på er, våra svenska kollegor Jytte Guteland (S), Emma Wiesner (C) och Jessica Polfjärd (M).
Vill ni vara folkvalda som faktiskt gjorde vad som krävdes vid ett av de avgörande slagen för vår planet eller tänker ni släppa fram en klimatlag som inte är i linje med Parisavtalet?
Det sistnämnda vore ett bakslag som skulle göra det än svårare att undvika oöverskådliga, oåterkalleliga och oerhört skadliga effekter på vår planet när klimatet förändras.
Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP)
Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker (MP)
Jakop Dalunde, EU-parlamentariker (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.