Även svenska höghus kan vara dödsfällor

Debattören: London-branden sätter fingret på ett antal svårigheter i våra bostadsområden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-07-12

Mats Engström efter Grenfell Tower-branden i London: Även i Sverige måste vi snabbt uppgradera brandskyddet i våra moderna höghusområden.

DEBATT. Den tragiska branden i ett höghus i London aktualiserar diskussionen kring brandskydd och sätter tyvärr fingret på ett antal svåra utmaningar i våra höghusområden.

En är själva höjden på husen, en annan är brandegenskaper hos olika typer av byggmaterial och en tredje är vikten av att de boende vet hur man beter sig om det skulle börja brinna.

Höga hus kan verka som ett rationellt sätt att utnyttja tomtmark. Men höga hus, högre än åtta våningar, innebär stora utmaningar vad gäller trapphus, hissar, ventilation och inte minst brandskydd. Brandkårens brandstegar når i regel inte mycket högre än innerstadens kvartershus.

Riktigt höga hus är i praktiken omöjliga att utrymma annat än inifrån.

Brandskyddet i huset måste vara förstklassigt och en brand måste hindras från att spridas och kunna släckas snabbt. De boende behöver också veta exakt hur de ska agera, vilket har med husets konstruktion att göra. Ska de utrymma via trapphusen, eller ska de vänta i sina lägenheter?

Utvecklingen när det gäller byggmaterial och byggmetoder går snabbt. Syftet med att använda nya material är rationella; man vill minska kostnaderna och byggtiden, öka miljöanpassningen och spara energi. Men många av dessa nya material innebär utmaningar för brandskyddet. De måste användas och installeras på rätt sätt för att brandskyddet ska bli bra, vilket gäller både vid nybyggnad och vid renoveringar av äldre byggnader.

Rätt använda kan de innebära betydande samhällsvinster, men fel använda kan de innebära livsfara vid en brand.

Även om allt inte är känt om branden i London så har det framkommit att cellplasten i fasaden brann och att branden snabbt spred sig via ytterväggarna.

Cellplast är ett relativt nytt byggmaterial som är enkelt att arbeta med, har god isoleringsförmåga och inte samlar fukt. Användningen är utbredd även i Sverige, vi har cellplast i fasader, inne i husen och i grunden. Men har vi system på plats för att säkerställa att användningen sker med bibehållet brandskydd?

Om nu ändå olyckan skulle vara framme så är de boendes kunskap kring hur man agerar vid brand central för att inga liv ska gå till spillo. I skolor och på större arbetsplatser finns ofta information om hur vad man ska göra om det börjar brinna och brandövningar förekommer. Men sällan eller aldrig sker återkommande övningar för boende i flerbostadshus.

Ofta vet inte ens infödda svenskar hur man ska bete sig vid brand, så hur ska nyanlända veta? Dessutom kan bristande språkkunskaper vara ett hinder för att ta åt sig information.

Vi måste snabbt uppgradera brandskyddet i våra moderna höghusområden genom att:

Noga inventera de byggmaterial som använts, både från början och vid renoveringar och i kombination med varandra.

Uppgradera brandskyddet vad gäller både släckning i husen och utrymningsvägar och lagstadga krav på brandlarm i flerbostadshus högre än två våningar.

Kräva att fastighetsägarna både skriftligt informerar och regelbundet övar hur man beter sig vid en brand.

Ansvaret för brandskyddet delas av många; materialleverantörer, byggbolag, fastighetsägare samt kommuner och andra offentliga institutioner.

Men resultatet av detta ansvar måste vara att våra höghus byggs och renoveras med högt brandskydd, har tekniska system för att upptäcka och bekämpa brand samt att de boende ges goda kunskaper kring hur de ska agera om en brand ändå skulle uppstå.


Mats Engström


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.