Krigsflyktingar ska inte utvisas till Ryssland

Advokat: Migrationsverket måste inse att det handlar om en pariastat – inte ett säkert land

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-10-26

Migrationsverket har beslutat att utvisa min klient, 87-åriga Lidiia, till Ryssland trots att hennes barnbarn och svärson strider för den ukrainska armén. Och Lidiia är inte ensam. Myndigheten måste omvärdera sin syn på Ryssland som ett säkert land för ukrainska krigsflyktingar, skriver Cemal Özkan. På bilden syns Lidiia med sin dotter Zhanna Mikolayenko.

DEBATT. Sverige tar i dag emot ukrainska krigsflyktingar med öppna armar genom EU:s massflyktsdirektiv. Samtidigt utvisar Sverige – genom Migrationsverket – ukrainska krigsflyktingar till Ryssland på grund av att de har ryska medborgarskap.

Det är hög tid att Migrationsverket omvärderar sin syn på Ryssland som ett säkert land för ukrainska krigsflyktingar. 

Som Aftonbladet tidigare har skrivit om så har Migrationsverket beslutat att utvisa min klient – 87-åriga Lidiia – vars barnbarn och svärson strider för den ukrainska armén mot Ryssland.

Utvisningen ska ske för att Lidiia saknar ukrainskt medborgarskap, till skillnad ifrån alla andra i hennes släkt som är ukrainska medborgare.

För människor i Lidiias generation har medborgskapet aldrig definierat vilka de är. För Lidiia, som är född och uppväxt i Sovjetunionen, har såväl Ryssland som Ukraina varit hennes hemländer. Tanken på att ansöka om ukrainskt medborgarskap vid flytten till Ukraina för 17 år sedan slog aldrig henne.

Tyvärr används detta i dag av Migrationsverket emot Lidiia som ett skäl för att utvisa henne till Ryssland.

Fallet Lidiia visar också tydligt att Migrationsverket inte ser till farorna med att skicka tillbaka ukrainska krigsflyktingar till aggressorlandet Ryssland.

Det är ett välkänt faktum att Ryssland upprättat så kallade filtreringsläger där de som inte lyckas övertyga de ryska myndigheterna om att de inte utgör fara riskerar att hamna i fängelser i de ryskockuperade områdena.

Vissa misshagliga krigsflyktingar har också försvunnit utan vidare spår. Närstående till stridande i de ukrainska styrkorna, såsom Lidiia själv, är särskilt utsatta.

Att Migrationsverket förväntar sig att Ryssland kommer att ge min klient Lidiia ett varmt och säkert mottagande är något som saknar motstycke bland alla de ärenden jag varit involverad i.

Men Lidiia är endast en i raden av många asylfall jag sett på nära håll där Migrationsverket bedömt att Ryssland är ett säkert land att utvisas till.

Andra som drabbas av Migrationsverkets förnekande inställning till sakernas förhållanden i Ryssland är tjetjener som lever under Kadyrovs skräckvälde i Tjetjenien, oppositionella som verkar under stark politisk repression och hbtq-flyktingar som flyr anti-gaylagar.

Lidiia är långt ifrån ensam i sitt behov av skydd mot Ryssland.

Ryssland har genom sitt folkrättsvidriga krig kommit att likna en pariastat.

Den nya synen på Ryssland har gjort att Sverige ansökt om medlemskap i Nato. Vi har gjort det för att vi ser att det finns en påtaglig risk för att vi själva kommer att behöva skydd i framtiden från vår granne i öst.

Sverige har också för första gången sedan andra världskriget skickat vapen direkt in i en krigszon efter invasionen av Ukraina. Vapenleveranserna stöds av samtliga riksdagspartier. I år har regeringen och riksdagen gjort en helomvändning i fråga om Sveriges säkerhetspolitiska situation.

Trots detta har Migrationsverket förhållit sig passiv till vår förändrade omvärld.  

För det fall det någonsin rått tvivel om att Ryssland skulle vara ett säkert land att utvisa asylsökanden till så borde dessa tvivel ha blåst bort under detta år.

Det är hög tid att Migrationsverket omvärderar sin syn på Ryssland.

Migrationsverket måste se och beakta de allvarliga riskerna som finns med att skicka tillbaka skyddssökande till Ryssland i allmänhet och krigsflyktingar till nämnda land i synnerhet.

Annars riskerar skyddsbehövande personer, såsom Lidiia, att gå en livsfarlig framtid till mötes.


Cemal Özkan, advokat


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln