Vi kan inte se på när journalister mördas
Margot Wallström: Bland näthat och desinformation är behovet av journalister större än någonsin
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-01-09 | Publicerad 2018-01-08
DEBATT. Mer än 800 journalister har mördats det senaste årtiondet. Nio av tio mord har ännu inte klarats upp. Det här är uppgifter från Unesco, som nyligen lanserade sin rapport om trender i yttrandefrihet och journalisters arbete. Regeringen stärker nu arbetet för att skydda journalisters säkerhet.
När världen blir allt osäkrare, när demokratin pressas tillbaka och mänskliga rättigheter ifrågasätts – det är då vi som allra mest behöver journalister. Det är de som bär det fria ordet och ställer oss makthavare till svars. När de hotas måste vi göra allt för att skydda dem.
Vi kan aldrig acceptera att hot och hat riktas mot journalister för att de gör sitt jobb, eller att kvinnliga journalister ofta drabbas extra hårt av hot och trakasserier just för att de är kvinnor. Vi kan inte se på när det organiserade näthatet växer och kopplas till desinformationskampanjer.
Samhällsdebatten är själva luften i demokratins lungor. Demokratin mår bäst när många röster och perspektiv hörs.
Sverige har länge haft en stark röst i dessa frågor. Vi har aktivt satt frågan om journalisters säkerhet i fokus i FN, Unesco, EU, OSSE och Europarådet. Det var Sverige som tog initiativet till den banbrytande resolutionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter som fastställde att mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet, ska respekteras både offline och online.
Sverige har från 2014 till 2017 fyrdubblat sitt finansiella stöd till FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, Unesco. Under denna period har vi även ingått i Unescos styrelse och varit starkt pådrivande att Unesco ska stärka sitt arbete med press- och yttrandefrihetsfrågor.
Därför har Sverige lagt flera resolutioner i Unescos styrelse och generalkonferens med uppmaning till alla medlemsstater att stärka sitt nationella arbete för att skydda journalister mot våld och motverka straffrihet.
Förra året uppmärksammade UD också omvärlden på den första yttrandefrihetslagen i världen, den svenska tryckfrihetsförordningen, som fyllde 250 år. Vid ett internationellt expertmöte i Stockholm, som jag var värd för, diskuterades hat och hot mot kvinnliga journalister.
I år har vi också utökat våra rapporter om mänskliga rättigheter, där yttrande- och tryckfrihetsfrågor är centrala i alla de 135 länder som analyseras. Samtliga rapporter finns offentligt på UD:s hemsida.
Det kommande året ökar regeringen satsningen på yttrandefrihet och journalisters säkerhet.
För att följa upp expertseminariet förra året kommer jag att bjuda in nationella och internationella experter, journalister, civilsamhällesorganisationer och särskilt engagerade stater till diskussioner.
Målet är att gå från ord till handling och komma överens om ett antal frivilliga åtaganden från de deltagande staternas sida.
Medieinstitutet Fojo har fått i uppdrag att tillsammans med Utrikespolitiska institutet genomföra en pilotstudie för att se hur ett digitalt stödcenter för hotade kvinnliga journalister skulle kunna se ut.
Regeringen har också beslutat att stödja en kurs för journalister som institutet för internationell humanitär rätt i San Remo genomförde i december. Kursen syftar till att stärka deras kunskaper om det skydd som den internationella humanitärrätten ger för media.
Hot mot journalister och skribenter är också ett hot mot demokratin. Vi får aldrig titta bort när journalister tystas. Vi måste stå upp mot inskränkningar i yttrandefriheten oavsett var eller hur den tar sig uttryck.
Margot Wallström, utrikesminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.