Jo, Peterson gjorde fel när han avfärdade Lööf

Nima Sanandaji: Det vetenskapliga stödet saknas i argumenten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-11-22 | Publicerad 2018-11-21

Jordan B Beterson avfärdar Annie Lööfs uttalande om att en tjej som uppfostras med tilltro på sig själv och ledaregenskaper kan nå långt i livet. Var finns vetenskapligt stöd för att avfärda detta, skriver Nima Sanandaji.

SLUTREPLIK. Nej, jag missförstår inte Jordan B Peterson. Samtidigt som jag respekterar honom som en intellektuell, ser jag hans uppenbara misstag.

Det första problemet är att Jordan B Peterson slår samman flera koncept till ett, vilket tydligt syns i debatten med Skavlan.

De tre koncepten är:

  • personlighetsskillnaden mellan kvinnor och män
  • skillnader i arbetsmarknadsutfall
  • andelen kvinnor som når toppen av näringslivet

Att slå ihop olika koncept till ett, och svepande och självsäkert uttala sig, leder till att man lätt hamnar fel.

Till exempel avfärdas Annie Lööfs uttalande om att en tjej som uppfostras med tilltro på sig själv och ledaregenskaper kan nå långt i livet. Var finns vetenskapligt stöd för att avfärda detta?

Det andra problemet är kärntesen. Enligt Jordan B Petersons teori leder övergången mot ökad jämställdhet till att gapet mellan könen på arbetsmarknaden ökar. Detta eftersom jämställdheten ger frihet att välja, och då väljer kvinnor och män desto mer olika än de gjorde tidigare.

Det stämmer inte med utvecklingen. Andelen kvinnor bland ingenjörer, arkitekter och andra mansdominerade yrken har ökat markant över tid i Sverige. Så har även de som tagit sig till toppen.

Bland äldre (60-64 år) personer som är civilingenjörer, är knappt tolv procent kvinnor. Bland yngre (25-29 åringar) är det 30 procent, alltså två och en halv gånger högre. Jag kan citera hela yrkesregistret här. Det blir mera jämställt över tid.

Visste ni att bara 17 procent av cheferna i näringslivet var kvinnor 1998? Och att andelen steg till 37 procent förra året? Samtidigt har andelen kvinnor bland de anställda i näringslivet varit relativt oförändrat, på 38 procent.

Förklaringen är ökad jämställdhet överlag, samt att den traditionella nordiska välfärdsmodell som hämmade kvinnors karriärer har reformerats. I Nordic Glass Ceiling, som Peterson citerar utan att ha läst, lyfter jag fram en hel data och forskning till stöd för denna tes.

En spansk vetenskapsjournalist intervjuade mig nyligen om den studie i Science som Peterson lutar sig mot. Jag har därför läst studien, som visar att personlighetsskillnader (i till exempel risktagande) skiljer sig mer mellan könen i rika/jämställda samhällen än i fattigare/ojämställda. Men tidsdata är begränsat, varför empirisk förklaring till varför det är som så kvarstår.

Peterson citerar den förklarande teorin i Science studien, utan nyanseringen att korrelation inte är kausalitet, och med det stora misstaget att övertolka.

När Annie Lööf styr debatten mot skillnader i arbetsmarknadsutfall och kvinnors möjligheter till att nå toppen, avfärdas hon hårt av den kanadensiska psykologen.

Men skillnaden i preferenser är inte motargument till att arbetsmarknaden, samhället och näringslivets topp blir mera jämställt.


Nima Sanandaji, vd European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform, författare av tre böcker och ett tiotal rapporter om kvinnors karriärmöjligheter.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här