Trump kan bli en fara för Sveriges säkerhet

Sten Tolgfors: Därför har valet stor betydelse för vårt land

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-18

Om Trump vinner så kan osäkerheten kring USA:s engagemang för säkerheten i Europa mycket väl öka. Det är av stor betydelse för Sverige. Vår säkerhet är beroende av den transatlantiska länken, skriver Sten Tolgfors.

DEBATT. Om två veckor är det presidentval i USA. Det är ett val som har stor betydelse för Sverige. Utrikes- och säkerhetspolitiken, som direkt påverkar oss, är en av de stora skiljelinjerna mellan Joe Biden och Donald Trump.

President Trump är kritisk till multilaterala organisationer, som FN, WHO, WTO och Nato. De binder hans agerande och minskar USA:s möjligheter att i bilaterala förhandlingar vinna fördelar i kraft av sin storlek och styrka.

Donald Trump gillar heller inte lag- och avtalsstyrda internationella relationer, som binder USA. Han lämnar Parisavtalet mot klimatförändringarna, kritiserat kärnvapenavtalet Start, har blockat världshandelsorganisationen WTO:s konfliktlösningsmekanismer och vägrat att uttryckligen bekräfta Natos Artikel 5.

Trump är transaktionell, han ser det mesta som en förhandling, en transaktion där båda parter ger och tar men där USA ska framstå som vinnare i enlighet med hans linje ”America First”. Om ett land eller aktör är osäker, eller befinner sig i en utsatt position, så ger det möjlighet till en bättre deal för honom.

Under Trump, till skillnad från tidigare republikanska ledare, utgår amerikansk utrikespolitik inte från att värna värderingar, som demokrati och mänsklig frihet. Han kritiserar tvärtom vänner och allierade demokratiska länder hårdare än Rysslands Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-Un, som inte kritiseras alls. Ett USA som sänder sådana signaler har världen inte sett tidigare.

Donald Trump beskriver EU som om det vore en motståndare till USA, som utnyttjar USA som marknad. Han drev på för Brexit och vill förhandla med EU:s medlemsländer separat. Då ökar USA:s relativa styrka. Ett gemensamt europeiskt uppträdande, som i handelspolitiken, försvagar USA:s relativa storlek.

Paradoxen i detta är att USA, inte minst på grund av Kinas ekonomiska och militära framväxt, i dag är mer beroende av sina allierade och vänner, än tidigare. USA är inte längre en världspolitisk hegemon, även om landet har världens i särklass största försvarsutgifter. Så var det efter murens fall, men det håller på att förändras. 

Säkerhet är ett brett begrepp och inkluderar ekonomisk utveckling, civil säkerhet, politisk styrka, militär förmåga och säkerhetspolitiskt genomslag. Såklart är USA:s vänner och allierade beroende av USA:s stöd, men beroendet är på flera sätt ömsesidigt. Utan allierade och vänner skulle USA tappa fundamentalt i styrka och USA:s egna intressen drabbas.

Det är inte bara försvaret utan USA:s soft-power som gör landet unikt, det vill säga det faktum att landet har starka allianser och samarbeten med demokratier i världen. Detta multiplicerar USA:s inflytande och styrka, det försvagar inte USA, som Trump verkar anse. Ingen annan stormakt har denna möjlighet till samverkan med världens demokratier, med vilka landet delar grundläggande värderingar.

Om Donald Trump ser osäkerhet hos allierade och vänner som ett sätt att vinna politiska fördelar, så har Joe Biden har i många stycken motsatt syn på utrikespolitiken. Osäkerhet om USA:s vilja och intentioner skadar säkerhet och stabilitet för alla inblandade. Internationella organisationer, fördrag och konfliktlösningsmekanismer ger förutsägbarhet, vilket stabiliserar internationella relationer.

Biden vill se ett amerikanskt värderingsbaserat ledarskap i utrikespolitiken. Han är multilateralist, dvs anser att USA ska öka sitt engagemang i och för internationella organisationer.

Biden är en stark förespråkare för Nato och för ett starkt Nato, som han kallar den mest framgångsrika alliansen i världshistorien. USA:s engagemang för samarbeten, allierade och vänner ska återförsäkras.

Biden är för att förnya Start-avtalet om kärnvapenkontroll. Han vill att USA ska återvända till kärnenergiavtalet med Iran om Iran följer avtalet, vilket har varit en viktig fråga för Europa. Biden vill återföra USA till Parisavtalet.

Biden vill att USA ska agera mot folkmord och kemvapenanvändning, där Obama inte upprätthöll de röda linjer som landet satt upp, men är liksom Trump kritisk till interventioner följda av utdragen närvaro och statsbyggnadsprojekt i sönderfallande länder.

Biden menar att ekonomisk utveckling är en del av säkerhetspolitiken. Hans grundsyn är att inrikes- och säkerhetspolitiken hänger ihop och börjar på hemmaplan. De värden som värnas i landet bör stödjas utom landet. Demokraterna är dock inte traditionella frihandelsvänner och Bidens syn på landets försvarsutgifter återstår att se.

Om Biden vinner kan vi förvänta oss ett USA som mer engagerar sig för sina vänner och allierade, ställer sig bakom säkerhetsåtagandena i Nato och som agerar utifrån gemensamma demokratiska värderingar.

Om Trump – som agerar annorlunda i utrikespolitiken än republikanska ledare före honom gjort – vinner, så kan osäkerheten kring USA:s engagemang för säkerheten i Europa mycket väl öka, vilket spelar roll för vänners och allierades säkerhet.

Ett USA som arbetar för upprätthållande av gemensamma demokratiska värderingar, prioriterar att arbeta med vänner och allierade, samt återförsäkrar åtagandena i Nato, är av stor betydelse för Sverige. Vår säkerhet är beroende av den transatlantiska länken.


Sten Tolgfors, tidigare handels- och försvarsminister. Nu partner i Rud Pedersen Public Affairs


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen
Nato