Tröttsamt att skylla svälten på miljardärer

Replik från Johan Norberg om att fattigdomen i världen ökar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2022-05-31 | Publicerad 2022-05-24

Oxfam hade kunnat kräva att Kina öppnar sina hamnar, konvojer för att få ut ukrainskt vete eller ett slut på handelshinder som skapar svält. I stället rider de ut på en trött gammal käpphäst om att vi har för många miljardärer. Replik från Johan Norberg.

REPLIK. Det är bra att Oxfam inför Davosmötet varnar att fattigdom och svält ökar. Men så trist att de i stället för konkreta lösningar drar en gammal klagosång om att problemet är nyliberalism och miljardärer.

Och något är konstigt. Oxfam kanske har glömt det, men för tio år sedan gjorde de en liknande rapport inför Davosmötet. Då skrev Oxfam att vi skulle få miljontals fler fattiga under 2010-talet om vi inte tyglade de fria marknaderna.

Nu klagar de på att vi fick än mer marknadsliberalism. Men tvärtemot Oxfams prognos minskade den extrema fattigdomen enligt FN och Världsbanken i snitt med 71 000 människor varje dag under decenniet, trots ökningen under pandemin. Så något måste vara fel med Oxfams ekonomiska analys.

Jag börjar misstänka vad när jag ser att Oxfams chef för ojämlikhetspolicy är socialisten Max Lawson, som twittrar idolbilder på Fidel Castro och påståenden om att kapitalism är rasistiskt.

Just nu ökar emellertid världens nöd, det har Oxfam rätt i. Men det beror på att marknaderna stängs: Covidnedstängningar, stimulanspaket gav inflation, Putin invaderade kornboden Ukraina och 26 länder stoppar sin livsmedelsexport.

Oxfam hade kunnat kräva att Kina öppnar sina hamnar, konvojer för att få ut ukrainskt vete eller ett slut på handelshinder som skapar svält. I stället rider de ut på en trött gammal käpphäst om att vi har för många miljardärer.

Är det problemet? Oxfam varnar för att Sverige sedan 1990-talet har fått fler och rikare miljardärer än de flesta länder. Men längre ned i artikeln medger de att Sverige som välfärdssamhälle ändå ett föredöme för världen. Så är det onekligen.

Om 1990 års Medel-Svensson hade levt i Sverige i dag hade hen betraktats som fattig med relativa fattigdomsbegrepp.

Tänk om Sverige inte har blivit rikare trots många rika entreprenörer, utan tack vare dem? Att de har tillåtits investera och bygga framgångsrika företag som skapar jobb och tillväxt?

Då skulle Oxfam kunna hjälpa världen genom att angripa fattigdom i stället för rikedom.


Johan Norberg, liberal debattör, författare till boken ”Det kapitalistiska manifestet” (Timbro)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.