Nya regeringen måste höja försörjningsstödet

L-politiker: Det är en fråga om anständighet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2022-10-04 | Publicerad 2022-10-01

Den nya regeringen får inte göra som den nyss avgångna – obekymrat lämna vidare de allra fattigastes problem till Sveriges kommuner att lösa, skriver Jan Jönsson, Liberalerna.

DEBATT. Skenande elpriser och stigande inflation gör att allt fler svenskar ser över sin ekonomi och drar in på extravaganser.

Men de allra mest utsatta kan inte dra åt svångremmen. När prisökningarna nu når åtta procent måste regeringen räkna upp riksnormen för det ekonomiska biståndet, försörjningsstödet, för att inte fattigdomen ska öka i Sverige. 

Som socialborgarråd i Stockholm har jag ett särskilt ansvar att lyfta fram situationen för de i samhället som har det svårast att få pengarna att räcka till.

De som lever i fattigdom, som tack vare samhällets yttersta skyddsnät – ekonomiskt bistånd – ändå kan räkna med mat på bordet, hyran betald och det allra mest basala i kläd och hygienväg.

Trots senaste årens turbulens med coronanedstängning och ekonomisk turbulens har andelen personer som behöver ekonomiskt bistånd i Stockholms stad minskat med hela 3,5 procent mellan 2018 och 2022. Det är mycket glädjande siffror. Det visar att fattigdom och ekonomisk utsatthet bekämpas bäst med utbildning och att fler får ett eget jobb att gå till.

Men för dem som fortfarande är beroende av samhällets yttersta skyddsnät för att betala hyran och få mat på bordet är nivån, antalet kronor och ören, på det ekonomiska biståndet viktig.

Alla skyddssystem utom det för de allra fattigaste räknas automatiskt upp i förhållande till prisbasbeloppet.

Prisbasbeloppet har regeringen den 5 september bestämt ska ökas med modern historias näst högsta uppräkning: hela 8,7 procent. I vanliga fall ligger ökningarna mellan noll och 2 procent.

Det betyder att regeringen inser att pensionärer, studenter, föräldralediga och personer som har sjukförsäkring kommer behöva få en ordentlig höjning för att kunna klara av de snabbt ökande priserna.

Men för samhällets yttersta skyddsnät, det ekonomiska biståndet som ska betalas ut av kommunernas socialtjänst, fastställs en riksnorm som inte är kopplad till något index. Konsumentverket gör en prognos på prisutvecklingen som ligger till grund för beslutet, men beslutet om hur många kronor och ören riksnormen ska vara är och förblir regeringens.

Dessvärre har Sveriges kommuner inte fått några besked om justering av riksnormen.

Det ett ansvar för alla folkvalda att se till att ingen är så fattig att den saknar mat för dagen. Prisökningarna är nu på nivåer som vi inte har sett på över tjugo år.

Den nya regeringen får inte göra som den nyss avgångna – obekymrat lämna vidare de allra fattigastes problem till Sveriges kommuner att lösa.

Förutom att höja normen i paritet med inflationen behöver den ses över oftare tills situationen har stabiliserats. Agerar inte regeringen blir det upp till varje kommuns socialtjänst att täcka upp så gott det går.

När reportagen om hur lågkonjunktur, krig och skenande priser kommer att påverka medelklassen, duggar tätt på tidningarnas nätsidor är det lätt att glömma de allra mest utsatta.

Men det är de personer som idag får ekonomiskt bistånd och som därmed redan använt upp sin buffert och sålt av sina tillgångar som kommer känna den ekonomiska nedgången ända in på skinnet.

Sverige som ett av världens rikaste länder har råd. Det är inte en fråga om ekonomi utan om anständighet.


Jan Jönsson, socialborgarråd Stockholms stad (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.