Chockhöjda hyror gör att äldre tvingas flytta

Debattörerna: Efter renoveringen steg Ingers hyra med 62 procent

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-06-29

Just nu får både Hyresgästföreningen och PRO in vittnesmål från medlemmar som efter renovering får en så kraftig hyreshöjning att de har svårt att bo kvar i lägenheten som varit deras hem i årtionden. Nu måste lagstiftningen förbättras, skriver Marie Linder och Åsa Lindestam.

DEBATT. Tänk dig att du bott på samma adress i 46 år och nu har en låg pension. Så blir det dags för upprustning av fastigheten och lägenhet du bor i. Efter renoveringen kommer notan och hyran höjs med 60 procent, från 6 100 kronor till nästan 10 000 kronor.

Precis det råkade 75-åriga Leena i Solna ut för. Just nu får både Hyresgästföreningen och PRO in vittnesmål från medlemmar som efter renovering får en så kraftig hyreshöjning att de har svårt att bo kvar i lägenheten som varit deras hem i årtionden.

Leena är inte ensam. Ett annat exempel är Inger i Eskilstuna som fick en hyreshöjning på 62 procent efter renovering och nu behöver söka bostadsbidrag för att kunna bo kvar.

Renoveringar med chockhöjda hyror verkar ha satts i system av fastighetsägare för att kunna maximera vinsterna. De boende ges sällan möjlighet att påverka nivån på upprustningen eller hyreshöjningen. Resultatet blir att många inte har råd att bo kvar.

Vi närmar oss en levnadskostnadskris i Sverige. När inflationen stiger blir pengarna i plånboken mindre värda. Det drabbar inte minst många pensionärer med låg pension och att då också få en kraftig hyreshöjning blir för många ohållbart.

Dagens renoveringssituation är resultat av ett skevt skattesystem som inte stimulerar långsiktigt underhåll och otillräckligt statligt stöd för omfattande renoveringsarbeten till hyresrätten.

Samtidigt verkar det inte finnas några gränser för hur mycket pengar som kan ösas över ägda boendet. Äger du dit eget boende får du idag del av cirka 28 miljarder kronor som läggs på ränte- och rot-avdrag. Och nu senast el-subventionerna på sex miljarder som i princip bara träffar villaägare.

Detta medan alla som bor i hyresrätt får stå för hela notan själva.

Det krävs reformer på en rad områden för att komma till rätta med problemen. Det här är våra förslag på hur lagstiftningen borde förbättras:

  • Ett statligt stöd för hållbara renoveringar som minskar fastigheternas energiförbrukning samtidigt som hyran kan hållas nere vid omfattande renoveringsarbete.
  • Skattefria underhållsfonder. I hyran du betalar ingår löpande underhåll. Men om ägaren vill ta en del av hyran och lägga i en fond för framtida underhåll så beskattas det som vinst. Därför gör inte fastighetsägaren det. För att stimulera fastighetsägaren till mer löpande underhåll föreslår vi skattefria underhållsfonder. På så sätt skulle inte allt behöva samlas till stora åtgärder som sker mer sällan, med kraftiga hyresökningar som följd.
  • Stärkt ställning för hyresgäster. Hyresgästen har i dag lite att sätta mot när fastighetsägaren vill genomföra omfattande renoveringsarbeten. Därför vill vi ändra lagen så att fastighetsägaren måste samråda med hyresgästerna om stora förbättringsåtgärder, och måste erbjuda olika nivåer av upprustning, så att hyresgästen kan påverka standard och därmed hyran.
  • Förbättrat bostadstillägg så att de som behöver det inte behöver vänta flera månader på besked och utbetalning.

I Sverige bor över tre miljoner människor i hyresrätt och över 300 000 lägenheter behöver rustas upp.

Vi vill att upprustningarna ska göras på ett hållbart sätt för både människor och miljö så att det slipper bli samma konsekvenser som för Leena, Inger och tusentals andra pensionärer.

Fastighetsägare skulle behöva ta samma hänsyn till människorna som bor i deras lägenheter som de gör till sina ekonomiska intressen.


Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Åsa Lindestam, ordförande PRO


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.