Parallellt med corona pågår vår klimatkris

MP: Vi föreslår en win-win-win-lösning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-04-27

Klimatförändringarna skördar dödsoffer och driver människor på flykt när bränder och stormar härjar. När vi ska återstarta ekonomin behöver vi ha detta för ögonen. Det är en hopplös inställning att ta oss ur en kris bara för att slänga oss huvudstupa in i en annan, skriver  Rebecka Le Moine och Lorentz Tovatt (MP).

DEBATT Efter coronakrisen kommer en tid för återuppbyggnad och då måste fokus i den strategin vara minskade utsläpp och reparerade ekosystem. Det räcker inte att vårt samhälle på marginalen blir mer miljö- och klimateffektivt, om vi hela tiden ökar den totala mängden av växthusgaser i atmosfären och fortsätter att utarma våra ekosystem.

I decennier har vi tagit mer än vad jorden har kunnat ge oss. Nu måste vi istället för att roffa åt oss ge tillbaka, genom att binda in mer växthusgaser än vad vi släpper ut och återställa våra ekosystem.

Sverige och världen går just nu igenom en omtumlande och förödande kris. Människor insjuknar och dör. I kölvattnet stängs samhällen ner, arbetslösheten stiger rekordsnabbt och den ekonomiska krisen är ett faktum. Det är en prövande och allvarlig tid och stora insatser krävs för att reparera ekonomin när väl smittan har klingat av.

Parallellt med corona pågår krisen för våra ekosystem. Den biologiska mångfalden utarmas i en aldrig tidigare skådad takt och vi är inne i en sjätte massutrotning av arter. Klimatförändringarna skördar dödsoffer och driver människor på flykt när bränder och stormar härjar. När vi ska återstarta ekonomin behöver vi ha detta för ögonen. Det är en hopplös inställning att ta oss ur en kris bara för att slänga oss huvudstupa in i en annan. Låt oss istället forma något nytt och bättre.

Fokus för klimatpolitiken har länge legat på att minska utsläppen vid källan. Detta är helt rätt – når vi inte nollutsläpp av mänskligt skapade fossila utsläpp kommer vi aldrig klara klimatet.

Men vi behöver nu komplettera med ett nytt tema, att så snart som möjligt nå under noll. Det betyder att vi behöver bli bättre på att fånga upp koldioxid från atmosfären och binda in den. Det finns flera olika metoder för detta, varav den kändaste kanske är en teknik som kallas CCS och Bio-CCS.

Det handlar om att fånga koldioxiden vid utsläppskällan och därefter pumpa ner den i berggrunden. CCS är än så länge en teknik i sin linda men kan på sikt ha en betydande effekt, framför allt kopplat till att fånga in hållbart producerad biobaserad koldioxid i exempelvis kraftvärmeverk.

Det finns dock även andra alternativ. De kallas naturbaserade klimatlösningar och går ut på att låta ekologiskt värdefulla ekosystem finnas kvar och binda växthusgaser och återställa trasiga ekosystem

För att kunna tackla flera kriser samtidigt behöver vi satsa på naturbaserade klimatlösningar, som en del i att bygga upp ekonomin igen. Regeringen har redan infört ett stöd för att restaurera våtmarker, ett lysande exempel på bra politik för både klimatet och för den biologiska mångfalden.

Dikade våtmarker är en stor klimatskuld i Sverige. På ett år släpps motsvarande 11,4 miljoner ton koldioxid ut från dikade våtmarker, vilket motsvarar 20 procent av Sveriges totala utsläpp, eller all bilism under ett år!

Stödet för att restaurera våtmarker borde ökas kraftigt och kompletteras med andra naturbaserade satsningar. En del mark med begränsat jordbruksvärde bör återställas till skog eller betesmark för det kan leda till en kraftig ökning av kol i marken. En viktig åtgärd med stor potential är att fridlysa Sveriges sista ur- och naturskogar samt satsa på biokol.

Som en del i att återuppbygga ekonomin efter coronakrisen kan det dessutom bidra till att skapa jobb och mervärde för människor som idag drabbas av arbetslöshet. Det är vad vi kallar en win-win-win lösning!


Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald (MP)
Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här